Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att arbeta med levande material i urban miljö blir alltmer till en utmaning för den gröna sektorn. Ett antal faktorer bidrar till att våra stadsträd för en tynande tillvaro eller dör i förtid. För att behålla våra städer gröna behöver vi dels en större mångfald av träd men även uppslag på nya och bättre anpassade arter. Syftet med detta arbete är att undersöka hur botaniska trädgårdar kan fungera som en källa till kunskap och erfarenhet för att utveckla trädanvändningen i urbana miljöer.

För att kunna svara på frågan valde vi att undersöka tre botaniska trädgårdar i Sverige. Lunds botaniska, Göteborgs botaniska och Bergianska i Stockholm har ingått i studien. Vårt arbete inleddes med en litteraturstudie om botaniska trädgårdar och staden som ståndort i syfte att fördjupa vår kunskap i ämnet. Stora delar av studien bygger i övrigt på kvalitativa intervjuer, dokumentstudier och ståndortsinventeringar i syfte att kartlägga de befintliga förutsättningarna hos respektive trädgård.

Resultatet av vår studie visar på att förutsättningarna för att agera som kunskapsbas inom trädanvändning är vitt skilda på de tre botaniska trädgårdarna. Det framgår tydligt att ingen av de tre trädgårdarna allena, besitter samtliga förutsättningar i studien. Tillsammans, däremot vore de en källa att räkna med. Lunds botaniska trädgård står i en särställning då det gäller dokumentation av erfarenhet med tanke på flitigt utgivande av böcker. Bergianska ligger långt framme avseende inventering och dokumentation av sitt trädbestånd. Slutligen har Göteborgs botaniska trädgård med sin samlade trädgrupp en bred kompetens gällande trädfrågor. Denna trädgård ligger i framkant gällande diskussionen om framtida arter för stadsmiljö och har även historiskt sett ett intresse och erfarenhet av dessa frågor.

It is an increasing challenge for the green sector to work with living material in urban environments. A number of factors contribute to the fact that our urban trees exist in a languishing environment or die prematurely. In order to keep our cities green, we need both a greater diversity of trees, but also suggestions for new and greater adapted species. This work aims to investigate how botanic gardens can serve as a source of knowledge and experience in the development of trees in urban environments.

We chose to examine three botanical gardens in Sweden to be able to answer this question. The gardens included in the study were Lund Botanical, Gothenburg Botanical and Bergianska in Stockholm. We began our essay with a literature study of botanical gardens and cities habitat in order to deepen our knowledge of the subject. The rest of the study is based on qualitative interviews, document studies and habitat inventory. This was done in order to identify the existing conditions of each garden. The methods that were chosen led to a result that should be reliable.

The results of our study show that the possibility for the three botanical gardens to act as a knowledge base in tree usage is greatly different. It is clear that none of the three gardens on their own possess all the qualifications in the study. Together, however, they would be a source to be reckoned with. Lund Botanical Garden is in a unique position when it comes to documentation of knowledge and information, considering several publications made.
Bergianska in Stockholm is at the forefront regarding the inventory and documentation of its tree population.
Finally, the Gothenburg Botanical Garden possesses a broad expertise regarding tree issues with its collected tree team. They have shown an interest and experience in these matters and are ahead in the discussion for future species in urban environments.