Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The danger and vulnerability associated with a preterm birth seem to be closely correlated with a dysfunction of the fetal hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis, whose maturation in the foal is without a doubt as delicate as it is important. Not only is this endocrine cascade
vital for the foal in order to cope with neonatal stress, it also appears to be fundamental for the final fetal intrauterine maturation, as well as for the onset of foaling.

Equine gestation exhibits some rather unique features, indicating a somewhat different significance of the endocrine changes associated with HPA maturation, compared to many other species. This hormonal cascade is rapid and confined to a narrow time during late gestation in the horse, and the risk of the foal completely missing it therefore becomes prominent.

Induced parturition in the mare may be operated through uterotonic agents, which occasionally bring about premature foals. Desirable seems the ability to initiate equine labour
while simultaneously enhancing fetal HPA maturation, as in humans and ruminants through perinatal glucocorticoid administration. However, similar treatment in the horse has resulted in various, sometimes fatal, outcomes.
In the light of the distinctive features of equine gestation, difficulties are encountered following such administration of glucocorticoids and ACTH. Favourable results have however also been displayed in the horse, motivating attempts to overcome the associated
obstacles. To ensure a successful therapy, increased knowledge about the endocrinology of equine gestation will be necessary.

En för tidig födsel innebär en väldig fara för den nyfödda individen. En bidragande orsak är ofta en bristfällig hypotalamus-hypofys-binjurebarksaxel, vars utveckling ter sig lika känslig som betydelsefull för ett föl. Utöver förmågan att hantera neonatal stress, förefaller denna
endokrina kaskad vara av yttersta vikt för den slutliga intrauterina fetala utvecklingen, liksom
för initieringen av fölning.

Hästens dräktighet skiljer sig något från många andra djurslags, och betydelsen av de endokrina förändringarna associerade med HPA-axelns mognad förefaller något annorlunda. Den hormonella kaskaden är hastig och begränsad till en kort tidsperiod sent under hästens dräktighet, vilket ökar risken för att fölet helt missar denna.

Fölning kan sättas igång artificiellt med hjälp av uterotona preparat, vilka dock kan associeras
med födseln av underutvecklade individer. Fördelaktigt vore således att parallellt kunna initiera fölning och stimulera den fetala HPA-utvecklingen, vilket hos idisslare och människa kan åstadkommas med hjälp av perinatal administrering av glukokortikoider. Liknande behandling av häst har undersökts men med varierande, ibland fatala, resultat.

Då hästens dräktighet innefattar dessa specifika karaktärsdrag, uppstår svårigheter vid administrering av glukokortikoider och ACTH. Vissa studier har dock uppvisat lyckade resultat hos häst, vilket motiverar eventuella försök till att lösa dessa problem. Nödvändig är således utökad kunskap om endokrinologin bakom ekvin dräktighet, innan dylik behandling kan bli aktuell.