Home About Browse Search
Svenska


Hallmén, Anna, 2013. Hur kan mångfalden gynnas på SCA:s naturvårdsareal? : natur- och kulturvärden i Peltovaara mångfaldspark. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
10MB

Abstract

Områden med skyddad skog i norra Fennoskandia, som tidigare beskrivits som orörd urskog, har på senare tid visat sig vara påverkade av långvarigt mänskligt resursutnyttjande. Historiska analyser av ekosystem, där även antropogena störningar beaktas, har därför börjat lyftas fram som en viktig del i naturvårdsarbete (Foster m.fl. 2003). De hjälper oss att förstå hur strukturer och störningsdynamik har förändrats över tiden, vilket kan vara till stor hjälp vid skötselplanering och restaurering.

Det övergripande syftet med den här studien var att kvantifiera kulturspår och analysera förekomsterna av kulturvärden i relation till framförallt naturvärden, men även sociala värden, i ett skyddsvärt borealt barrskogsområde. Min avsikt var att försöka exemplifiera hur skogshistoria kan användas för att skapa underlag för skötselplanering i områden med naturvårdsanpassad skogsskötsel. Studien gjordes i en av Svenska Cellulosa Aktiebolagets (SCA) blivande mångfaldsparker; Peltovaara utanför Gällivare i Norrbottens län. Jag undersökte områdets skogshistoria både genom fältinventeringar av samiska, förindustriella och industriella kulturspår, samt genom analyser av historiskt källmaterial. Data på naturvärden fick jag från SCA:s egen naturvärdesinventering samt från tidigare artinventeringar genomförda i området.
Mina dendrokronologiska dateringar av kulturspår i träd tillsammans med resultat från tidigare dateringar av offerplatser och härdar (se Serning 1956; Hedman 2003) visar på ett nästan tusenårigt kontinuerligt samiskt resursutnyttjande i studieområdet. Dateringarna av barktäkter i området sträcker sig över 282 år, från mitten av 1500-talet till tidigt 1800-tal. Dessutom visar mina fynd av stubbar på ett intensivt brukande både av nybyggare samt framförallt av industriellt skogsbruk under de senaste seklerna. Under 1900-talet har hela studieområdet huggits igenom åtminstone tre gånger och har bitvis förändrats från ett naturskogsliknande skogslandskap till en relativt homogen produktionsskog. Trots detta har ett stort antal rödlistade arter hittats i området, liksom många typer av ekologiskt viktiga strukturer som exempelvis grov död ved och mycket gamla träd, även om förekomsten av sådana strukturer bitvis är gles. För att vara produktionsskog innehåller studieområdet ett relativt stort antal samiska kulturspår i träd.

Jag tror att det bästa sättet att integrera natur- och kulturvård i mångfaldsparker är att inkludera kulturvärden i naturvärdesinventeringen. Dessutom bör naturvärdesinventeringen bli mer nyanserad så att biologiska strukturer som är mycket värdefulla för biodiversiteten, men som även naturligt är glest förekommande, får större inflytande över naturvärdespoängen.

En viktig del i arbetet med mångfaldsparker kommer att vara att transferera kunskapen som genereras där, både mellan olika mångfaldsparker och till SCA:s övriga skogsbruk. Jag tror att Peltovaara mångfaldspark, på grund av just sin mångfald av kulturella, biologiska och sociala värden, kommer fungera utmärkt som modellområde och inspirationskälla för SCA:s fortsatta natur- och kulturvårdsarbete.

,

Protected areas in northern Fennoscandia, earlier often described as untouched primeval forests, have recently shown to be affected by long-term human resource utilization. Historical analyses of ecosystems, where both natural dynamics and anthropogenic disturbances are regarded, have thus been recognized as an important part of nature conservation work (Foster et al. 2003). These analyses help us understand how the occurrence of biological structures and disturbance dynamics have changed over time, which can be of great importance during management planning and restoration work.

The purpose of this study was to quantify cultural traces, as well as to analyze the occurrence of cultural values in relation to biological and social values, in a boreal conifer forest. My intention was to exemplify how forest history tools can be used to create a decision basis for management planning in nature conservation areas. The study was conducted in one of Svenska Cellulosa Aktiebolaget’s (SCA) future Biodiversity Parks; Peltovaara outside Gällivare in the Swedish county of Norrbotten. I investigated the forest history of the area, both through field inventories of Sami, pre-industrial and industrial cultural traces, as well as through analyses of historical records. I received data on biological values from species inventories earlier conducted in the area, and from SCA’s inventory of natural values.

My dendrochronological analyses of cultural traces, together with results from earlier age determinations of Sami sacrificial sites and hearths (see Serning 1956; Hedman 2003), give evidence of a nearly thousand-year-old Sami resource utilization in the area. I dated bark peelings to within the timespan of mid-16th century to early 19th century. Additionally, my findings of stumps and other cultural traces give evidence of an intensive usage of the area during the past few centuries, both by settlers and through industrial forestry. During the 20th century, the study area was logged at least three times, and partly changed from the resemblance of a natural forest to a relatively homogenous production forest. In despite of this, a large number of red-listed species have been found in the area, as well as many different types of ecologically important structures such as coarse woody debris and very old trees, even though the occurrence of these structures is sparse in some localities. In the aspect of being a production forest, the study area contains a relatively large number of culturally modified trees of Sami origin.

I think that the best way to integrate conservation of nature- and culture values in Biodiversity Parks, is to include cultural values in the inventory of natural values. Furthermore, I think that SCA’s methods for inventory of natural values could be improved by allowing ecological structures which are very important for biodiversity, but naturally occur sparsely, to have greater influence over the assessment of natural values.

An important part of the work with Biodiversity Parks will be to transfer the knowledge which is generated within these areas both to other Biodiversity Parks and to the overall forestry of SCA. I think that Peltovaara Biodiversity Park, because of its diversity of cultural, biological and social values, will serve superbly as a model area and inspirational source for the continued conservation work of SCA.

Main title:Hur kan mångfalden gynnas på SCA:s naturvårdsareal?
Subtitle:natur- och kulturvärden i Peltovaara mångfaldspark
Authors:Hallmén, Anna
Supervisor:Östlund, Lars
Examiner:Jäderlund, Anders
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2013:8
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:skogshistoria, modellområde, kulturlandskap, kulturspår i träd, tallskog, forest history, model area, cultural landscape, culturally modified trees, pine forest
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2284
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2284
Subjects:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:03 May 2013 14:26
Metadata Last Modified:03 May 2013 14:26

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits