Home About Browse Search
Svenska


Snell, Frida, 2013. Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län : rödlistan som verktyg i praktisk naturvård. Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
4MB

Abstract

Många arter påverkas idag negativt av skogsbruket. Detta visar sig dels i ett växande antal arter på den svenska Rödlistan. I Norrbottens län är idag närmare 500 skogslevande arter rödlistade, och dessa är fördelade över flera olika organismgrupper. Det stora antalet rödlistade arter i skog innebär att det är svårt att direkt utifrån Rödlistan utforma effektiva naturvårdsåtgärder samt generell hänsyn inom skogsbruket. Genom att sammanställa och
strukturera information om de rödlistade arternas krav på livsmiljö och hotsituation kan Rödlistan som verktyg utvecklas. Denna studie är ett försök att skapa en metod för att utveckla och koppla Rödlistan till det praktiska naturvårdsarbetet. Bland de hotade arter som lever i skog utgör epifytiska lavar och vedlevande svampar två av de största organismgrupperna. Denna studie är inriktad på hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län, och studien är utförd dels som en litteraturstudie och dels som en fältstudie. Genom att undersöka krav på substrat och habitat hos den valda artgruppen och därefter gruppera arter med liknande krav har fem viktiga skogliga biotoper identifierats och beskrivits; tallnaturskog, barrnaturskog, lövbränna, grannaturskog samt trädbevuxen myr. Speciella biologiska egenskaper av betydelse för hotstatus hos den valda artgruppen undersöktes också. Resultatet visar att den studerade artgruppen återfinns i flera olika skogliga biotoper, för vilka sena successionsstadier är en genomgående viktig faktor. Grannaturskog är den biotop som hyser flest arter totalt av hotade epifytiska lavar och
vedsvampar i Norrbottens län. De studerade lavarna återfinns främst i biotoperna grannaturskog, lövbränna samt trädbevuxen myr. De kräver hög luftfuktighet, och låg
spridningsförmåga samt långsam tillväxt är två viktiga biologiska faktorer som funnits ha stor betydelse för lavarnas hotstatus. Bevarande av hotade epifytiska lavar bör därför främst ske genom områdesskydd, medan generell hänsyn i skogsbruket bedöms ha låg effekt för bevarande av dessa arter. De studerade vedsvamparna återfinns inom samtliga fem biotoper som definierats under litteraturstudien. Flest arter återfinns i grannaturskog, tallnaturskog samt barrnaturskog. Vedsvamparna lever främst på grova gran- och tallågor i sena nedbrytningsstadier och förekomst av substrat av rätt kvalitet är en avgörande faktor. Många arter har mycket specifika krav, avseende t ex ålder och fukthalt hos substratet samt krav på
förrötning av en annan specifik art av vedsvamp. Även mängden substrat tycks ha betydelse. Generell hänsyn i skogsbruket bedöms därför vara användbart för bevarande av hotade vedsvampar i Norrbottens län, framför allt avseende de mera tåliga arterna, medan områdesskydd sannolikt är nödvändigt för bevarande av de mest sällsynta arterna med mycket specifika krav på livsmiljö och substrat.
En fältstudie utformades som en inventering av en av de identifierade biotoperna med tillhörande artgrupp. I oktober 2008 inventerades biotopen tallnaturskog på Sveaskogs mark i Överkalix respektive Pajala kommun. Hos fem avdelningar inventerades viktiga egenskaper
och strukturer utifrån litteraturstudien samt förekomster av hotade arter ur den artgrupp som arbetet inriktar sig på. Substratpreferenser analyserades hos artfynden. Enligt resultatet från litteraturstudien är tallnaturskog i Norrbottens län livsmiljö för 12 arter av hotade
vedsvampar, medan ingen av de hotade epifytiska lavarna främst förekommer i biotopen. Under inventeringen gjordes fynd av fyra arter ur den studerade artgruppen; fläckporing
Anomoporia albobrunnea, laxgröppa Ceraceomerulius albostramineus, gräddporing Cinereomyces lenis samt lateritticka Oligoporus lateritius. Nio rödlistade arter (hotade samt missgynnade) hittades och totalt gjordes fynd av 25 arter av vedsvampar inom de undersökta avdelningarna. Fältstudien visar ett tydligt samband mellan mängden substrat och förekomst av rödlistade vedsvampar. Fynden av hotade vedsvampar samt övriga rödlistade arter.

återfanns på lågor i sena nedbrytningsstadier. De hotade arterna samt övriga rödlistade arter
återfanns också på grövre substrat än icke-rödlistade arter och fältstudien visar generellt en
hög samstämmighet med resultatet från litteraturstudien.
Studien visar att det arbetssätt som använts för att sammanställa och strukturera information
om hotade arter och deras krav på livsmiljö utifrån Rödlistan, är en användbar metod för att
underlätta och effektivisera det praktiska naturvårdsarbetet kopplat till skogsbruket. Studien
visar också att stora skillnader råder i kunskapsläget angående biologi och krav på livsmiljö
mellan olika arter inom den studerade gruppen, samt att luckor finns, framför allt vad gäller
kunskap om de mest sällsynta och krävande vedsvamparna.

,

Modern forestry has a negative impact on many species. This results in a growing number of species on the Swedish Red-list. Today, almost 500 sylvatic species are redlisted in the county of Norrbotten, spread over a number of taxa. The large number of species makes it difficult to form efficient nature conservation measures straight from the information given in the Redlist. If however the information provided in the Red-list can be compiled and organized further, the Red-list can be developed as a means for nature conservation. This study attempts to create a method for connecting the information provided in the Red-list to the practical work with nature conservation. Among the threatened sylvatic species, epiphytic lichens and
wood-inhabiting fungi are two of the largest taxa. This study focuses on threatened epiphytic lichens and wood-inhabiting fungi in the county of Norrbotten, and is carried out partly as a literature study and partly as a field study. Through investigation of requirements for habitat and substrate among the chosen species group, followed by an organization of species with similar requirements, five important boreal forest biotopes have been identified and described; pine forest, mixed coniferous forest, mixed coniferous and broadleaved forest (Swedish “lövbränna”), spruce forest, and wooded
wetland. Biological traits of importance for the Red-list status among the studied species were also investigated. The results show that the studied species can be found in several different boreal forest biotopes, among which late succession is an important factor. The largest
number of species in the chosen group can be found in boreal spruce forest. For the studied epiphytic lichens, spruce forest, mixed coniferous and broadleaved forest and wooded wetland are the three most important boreal biotopes. The lichens require a high level of humidity, and
low ability to spread into new habitats as well as slow growth are two important biological traits which largely influence the population status. Conservation of epiphytic lichens should therefore be carried out mainly by large-area habitat protection, whilst conservation measures
within forestry practice (in Swedish “generell hänsyn”) are likely to have a low effect. The studied species of wood-inhabiting fungi can be found in all of the five identified boreal forest biotopes. The largest number of species can be found in pine forest, spruce forest and mixed
coniferous forest. The studied species of fungi live mainly on coarse woody debris in late stages of succession, and substrate of the right qualities is a critical factor. Many species have very specific substrate requirements, for example concerning age and moisture as well as requirements for pre-decomposition by another specific species of fungi. The amount of substrate also seems to be an important factor. Conservation measures within forestry practice
can therefore be useful in conservation of threatened species of wood-inhabiting fungi, meanwhile large-area habitat protection most likely is necessary for the most sensitive species with very specific habitat and substrate requirements.

A field study was carried out as a survey of one of the idientified boreal forest biotopes with corresponding group of species. In October 2008, the biotope boreal pine forest was investigated on the Swedish state-owned forest company Sveaskog’s land properties within the county of Norrbotten. Five forest sections were investigated and important elements and structures as well as occurences of species of concern were registered. Substrate preferences among the species findings were analyzed. According to the result of the literature study, boreal pine forest in the county of Norrbotten is habitat for 12 species of threatened woodinhabiting fungi, whilst none of the threatened epiphytic lichens occur within this biotope.

During the field study, four species from the chosen study group were found; Anomoporia albobrunnea, Ceraceomerulius albostramineus, Cinereomyces lenis and Oligoporus
lateritius. Nine red-listed species were found (threatened and near threatened) and a total of 25 wood-inhabiting species of fungi were found. A clear connection was found between the amount of substrate (woody debris) and occurrence of red-listed species of fungi. The
threatened species and other red-listed species were found on woody debris in late successional stages. The threatened species and other red-listed species were also found on
woody debris with a larger diameter than substrate of non-red-listed species, and the field study generally shows a good coherence with the results of the literature study.
This study shows that the chosen method for developing the Red-list as a means for nature conservation is a useful method to make nature conservation work connected to forestry more efficient. The study also shows that there are large differencies within the available scientific
knowledge about different species within the chosen study group, and that the knowledge is inadequate especially concerning the most rare and sensitive species of wood-inhabiting fungi.

Main title:Bevarande av hotade epifytiska lavar och vedsvampar i Norrbottens län
Subtitle:rödlistan som verktyg i praktisk naturvård
Authors:Snell, Frida
Supervisor:Schimmel, Johnny and Josefsson, Torbjörn
Examiner:Segerström, Ulf
Series:Examensarbeten / SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Volume/Sequential designation:2013:6
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:SMJMP Master of Science in Forestry - Open Entrance 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:Rödlistan, rödlistade arter, boreal, epifytiska lavar, vedsvampar, hotade arter, tallnaturskog, barrnaturskog, lövbränna, grannaturskog, trädbevuxen myr, bevarandearbete, Red-list, red-listed species, epiphytic lichens, wood-decay fungi, threatened species, boreal pine forest, mixed boreal forest, boreal spruce forest, boreal forest swamp, nature conservation
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2281
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2281
Subjects:Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:03 May 2013 13:34
Metadata Last Modified:10 Jul 2013 11:20

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits