Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Hösten 2011 drabbades Tyskland och Nederländerna av ett okänt agens som orsakade diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber hos nötkreatur. Efter en metagenomanalys av blodprover ifrån en drabbad besättning kunde man konstatera att orsaken till utbrotten var ett nytt virus; vilket senare fick namnet Schmallenbergvirus (SBV). Ett par månader senare upptäcktes fostermissbildningar hos både nöt, får och getter på flertalet ställen i Europa, och dessa kopplades senare samman med de första utbrotten av SBV.

Viruset drabbar idisslare och verkar vara vektorburet. Vuxna idisslare som infekteras får viremi och uppvisar en kort period av diarré, nedsatt mjölkproduktion och feber – men infektionen kan också vara subklinisk och passera obemärkt. Om det vuxna djuret är dräktigt i första trimestern kan fostret infekteras. Infekterade foster är vanligen fullgångna vid födseln, men är nästan alltid dödfödda eller dör strax efteråt. Missbildningar som ses är bland annat artrogrypos, hydrocefalus, hydranencefali, torticollis, mikromyeli och muskulär hypoplasi. Nya studier visar att SBV har tropism för neuroner i fostrets centrala nervsystem; där det replikerar och orsakar skador som ger upphov till ovanstående missbildningar.

Ny forskning tyder på att SBV undkommer värdens immunförsvar genom att koda för ett icke strukturellt protein, NSs, som interfererar med värdcellernas transkription av typ I IFN. Denna information är användbar för framställandet av ett effektivt och säkert vaccin.

SBV-utbrottet i Europa är ett bra exempel på hur man genom god beredskap lyckats hantera ett fall av ”emerging diseases”. En del av de biologiska strategier som tagits fram i samband med SBV-forskningen kommer sannolikt också komma till användning vid andra typer av virusutbrott . Virusets alla egenskaper är dock ännu inte helt fastställda, och forskning pågår därför fortfarande runt om i Europa. Veterinärer i Sverige skall rapportera in misstänkta fall av SBV-infektion hos kalvar födda år 2013, samt hos lamm födda efter den 1 mars 2013. Anmälan görs då till Jordbruksverket eller SVA.

In the fall of 2011 an unidentified pathogen affected cattle in Germany and the Netherlands, causing diarrhea, reduced milk-yield and fever. Metagenomic analysis of blood-samples from an infected herd identified a new virus responsible for the outbreaks; the Schmallenberg virus (SBV). A few months later congenital malformations and stillbirths in cattle, sheep and goats were reported from several farms in Europe; and these cases were associated with the first outbreaks of SBV.

The virus affects ruminants and is most likely arthropod-borne. Infected adult ruminants exhibit viremia and display a short period of diarrhea, reduced milk-yield and fever – but subclinical cases without any symptoms may occur. If the adult animal is in its first trimester of pregnancy, the fetus might become infected. Infected fetuses are normally delivered fully matured but stillbirths or deaths shortly after parturition are common. Some of the congenital malformations that can be observed are: arthrogryposis, hydrocephalus, hydranencephaly, torticollis, micromyelia and muscular hypoplasia. New studies show that the SBV is neurotropic in the central nervous system of fetuses, where it replicates in neurons; causing the congenital malformations previously described.

Newly reported science suggests that the SBV escapes the host's immune system by coding for a nonstructural protein called NSs; which interferes with the host cells transcriptions of type I IFN. This viral determinant is important in the research for an effective and safe vaccine against SBV.

The outbreak of SBV in Europe is a good example of how we have managed to deal with an emerging disease. Some of the biological strategies produced in the research regarding SBV, will most likely be useful to other virus-related outbreaks. All characteristics regarding SBV are not yet fully understood. Therefore, research is still in progress in many places throughout Europe. Veterinarians in Sweden have to notify The Swedish Board of Agriculture or The National Veterinary Institute, if they suspect cases of SBV-infection in calves born in 2013 or in lambs born after the 1st of March 2013.