Home About Browse Search
Svenska


Hansson Broman, Moa and Eckersten, Clara, 2013. Bortom betraktandet - att tillgängliggöra en interaktiv naturupplevelse : en gestaltningsundersökning genom exemplet Tyresta nationalpark och naturreservat. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Landscape Architecture (until 121231)

[img]
Preview
PDF
304MB

Abstract

I examensarbetet har vi i sju steg undersökt vad det innebär att genom gestaltning tillgängliggöra en naturupplevelse där skogen i Tyresta nationalpark och naturreservat fått agera exempel. Undersökningens första steg börjar med att vi uppmärksammar en trend; att med hjälp av arkitektur tillgängliggöra naturen med syftet att denna ska framstå som attraktiv, samt anpassas efter den urbana människans rekreativa önskemål. Arkitekturen fungerar här som en slags länk mellan människan och naturen, vi frågade oss om denna hjälpande hand bidrar till att vi interagerar med naturen i en större utsträckning eller om den snarare gör att distansen mellan oss och naturen ökar.

Undersökningen inleds i steg 1 med en redogörelse för våra erfarenheter från en studieresa till det norska projektet Nasjonale Turistveger, ett projekt vi ansåg vara representativt för den trend vi ville fördjupa oss i. Under resan bildade vi oss med hjälp av analysverkyg en uppfattning om att naturupplevelsen ofta blev lidande när naturen gestaltats. De projekt vi besökte skapade i olika utsträckning en känsla av distans mellan oss och omgivande natur. Vi menar att denna distans till stor del berodde på att platsens utformning ofta tvingade oss att betrakta naturen istället för att interagera med den. Vi hävdar här att en interaktion med naturen är avgörande för ett lyckat tillgängliggörande av natur. I steg 2 presenterar vi en inventering och analys av Tyresta nationalpark och naturreservat, där vi fokuserar på att redogöra för vilka förutsättningar naturupplevelsen i skogen beror av. Upplevelsen i skogen består för de flesta människor av att förflytta sig till fots. Då skogen är svårorienterad möjliggörs en förflyttning genom markerade leder och slingor men samtidigt gör dessa hjälpmedel besökaren passiv, de hindrar därmed en interaktion.
För att själva genom gestaltning kunna undersöka tillgängliggörandet av natur formulerar vi i steg 3 fyra stycken olika gestaltningsprogram, dessa speglar fyra olika tänkbara förhållningssätt till naturen. I steg 4 svarar vi på dessa program genom att presentera fyra olika gestaltningsförslag för hur naturupplevelsen i Tyresta nationalpark och naturreservat kan tillgängliggöras. I steg 5 utvärderas de fyra förslagen utifrån resultat i steg 1 och 2, förslaget SkogsinterAktion bedöms lyckas bäst med att tillgängliggöra naturupplevelsen i Tyresta nationalpark och naturreservat.

I steg 6 förankras förslaget SkogsinterAktion i relevant litteratur, i och med detta fördjupas förståelsen för vad interaktion är och vad den beror på. Litteraturen bekräftar att en gestaltning som möjliggör interaktion är en förutsättning för ett lyckat tillgängliggörande av naturupplevelsen i exemplet Tyrestaskogen. Vidare bekräftas att Tyrestaskogen idag knappt erbjuder möjligheten till interaktion men att gestaltningen i förslaget SkogsinterAktion erbjuder en mängd förutsättningar för detta. Interaktionen beror dock alltid i slutändan av den enskilda individen, dennes vilja och öppenhet för nya användningar, därför kan vi genom gestaltningen endast försöka erbjuda möjligheten till detta genom affordance.
I det sjunde och avslutande steget presenterar vi arbetets slutsats samt reflekterar kring den metod som lett oss fram till denna. Vi menar att problemet med att gestalta i natur är att gestaltningen sällan lyckas tillgängliggöra alla aspekter av naturupplevelsen. Man tenderar istället att förstärka vissa aspekter vilket medför att andra försvinner. Vad naturupplevelse består av och vad vi förväntar oss av den är högst individuellt. Därför bör en gestaltning i natur vara en ytterst lyhörd process, där en förståelse för alla de aspekter som utgör naturupplevelsen är grundläggande. I slutändan handlar det dock om den enskilde besökaren, därför bör en gestaltning i natur också inrymma en flexibilitet som ger utrymme för individen att utifrån sin sociala och kulturella bakgrund forma och utveckla sin egen upplevelse.

,

In this thesis, we have studied, in seven steps, what it means to make the experience of nature accessible to all through design, using as a location, the Tyresta National Park and Nature Reserve. The first step of this paper was an investigation of an observed trend in the field of landscape architecture: the use of architecture to make nature accessible, as to be seen as attractive, rather than obstructive, thus adapted to the urban human’s recreational needs. In this case, architecture can be seen as a kind of link between man and nature and this prompted us to ask ourselves whether this is helping us to interact with nature or if it increases the distance between nature and us.

The first step of our investigation began with an interpretation of our experiences from a field trip to the Norwegian project Nasjonale Turistveger, a project that we considered to be representative of the trend we observed previously. During the journey, we observed that an experience of nature suffered when imposed upon by design; the projects we visited created, in varying degrees, a sense of distance between the surrounding natural environment and ourselves. We have concluded that this distance was largely due to that the design of each site prompted us to view nature rather than interacte within it. We argue here that the interaction with nature is crucial for the success of making a designed experience of nature accessible. We present an inventory and analysis of the conditions upon which the experience of nature depends, using Tyresta National Park as our example, in the second phase of our investigation. For a large majority of people, the experience of the forest consists of moving on foot. Due to the fact that the forest is difficult to navigate in this fashion, marked looping trails make transportation by foot possible; this contributes, however, to a passive experience, preventing interaction with nature.
In step three, we propose four different possible approaches to the idea of Nature, and thusly, four different design programs with the aim of making nature more accessible. In the fourth step, we present four proposed designs based on these four programs and how they would be implemented in Tyresta Nation Park and Nature Reserve. In the fifth step, these four designs will be evaluated against the criteria set out in steps 1 & 2 for SkogsinterAktion, or ‘forest interaction’, a successful ‘making available’ of an experience of nature within Tyresta National Park.

In step 6, we anchored our design proposal skogsinterAktion, with reference to various relevant texts, in a deeper understanding of what ‘interaction’ is and what it depends on. This literature strengthens our notion that design that allows interaction to be possible is a prerequisite for successful design, and thusly, makes an experience of nature more accessible. Furthermore, it confirms our suspicion that, presently, the forest at Tyresta offers few possibilites of interaction with nature. Interaction is based on the impetus of the individual, on his or her openness and willingness to new ways of using a space, therefore, we can only propose the possibility of this by o depiction of these affordances.

In the seventh and final step, we conclude the work with a reflection on our own methodologies that have guiding our investigation. We have observed that a fundamental problem with design in nature is that the design rarely succeeds in making all of the aspects of an experience of nature accessible. Instead, certain notions are reinforced, causing others to disappear. The experience of nature, and the expectation of such an experience, is a largely individual, subjective one. Therefore, designing for nature must be a highly sensitive process, where an understanding of the pluralities of one’s experience of nature is fundamental. This is why designing for the natural environment must contain a flexibility that allows the individual to shape and develop their own experience, regardless of their social or cultural background.

Main title:Bortom betraktandet - att tillgängliggöra en interaktiv naturupplevelse
Subtitle:en gestaltningsundersökning genom exemplet Tyresta nationalpark och naturreservat
Authors:Hansson Broman, Moa and Eckersten, Clara
Supervisor:Svensson, Jitka
Examiner:Bergsjö, Ann and Jakobsson, Anna
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Landscape Architecture (until 121231)
Keywords:affordance, design, gestaltning, interaktion, natur, natursyn, naturupplevelse, landskapsarkitektur, loose space, skog
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2211
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2211
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:24 Apr 2013 11:35
Metadata Last Modified:24 Apr 2013 11:35

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits