Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The current state of knowledge indicates that there is more than one factor that initiates heartwood transition. This study supports its hypothesis on the theory that heartwood is formed by a fixed fraction of the annual growthring, 0,5 to 0,8 rings. To calculate heartwood volume modelings were carried out in four different pine stands with different spacings, 0,75, 1,25, 1,5 and three meters. The model indicates heartwood diameter (HWD) and is based on four explanatory variables, height (H), crown ratio (CR%), diameter breast height (DBH) and tree height (TH). The shifting plant spacing results in varying growth rate in the juvenile stage. This leads to rings with larger diameter in stands with wide planting spacing, which in theory, will lead to higher heartwood volume. This study demonstrated a higher mean volume of heartwood per tree with three meters plant spacing, 0,80 m3sk, compared to 0,75 meters width which gave a volume of 0,71 m3sk. The mean sapwood volume tended to demonstrate the same relationship when the sapwood increased with increased spacing. With three meter in spacing the volume amounted to 0,78 m3sk and the densest 0,61 m3sk. The ratio between heartwood and sapwood changed with spacings. Heartwood proportion increased with decreasing spacing, from 0,51to 0,54. The volume heartwood differed between 192 to 161 m3sk for respectively spacing and stand density. This indicates that stand density is an important factor. Several factors affect the width of the annual growthring. Planting spacing is one thus affecting the amount of heartwood in pine stands.

Det nuvarande kunskapsläget ger skiftande indikationer angående faktorer som initierar kärnvedsbildningen. Forskningen kring kärnvedsbildning förgrenar sig på flera teorier. Denna studie stödjer sin hypotes kring teorin om att kärnved bildas med en fast fraktion av årsring per år, 0,5-0,8 årsring per år. Studien utgick från denna teori och det genomfördes en modellering av kärnvedsvolymen i fyra olika tallbestånd med skiftande förband, från 0,75, 1,25, 1,5 och tre meter. Modellen anger kärnveds diameter (HWD) och bygger på fyra förklarande variabler, höjd (H), krongränskvot (CR%), diameter i brösthöjd (DBH) samt trädhöjd (TH). De skiftande förbanden resulterar i varierande tillväxthastigeter i juvenilt stadie. Detta leder till att årsringar med större diameter skapas i glesa bestånd vilket enligt teorin leder till högre kärnvedsvolym. Resultatet från studien påvisade en högre medelvolym kärnved per träd för tre meters förbandet, 0,80 m3sk, jämfört med 0,71 m3sk vid 0,75 meters förbandet. Splintmedelvolymen tenderade att visa samma förhållande när splintveden ökade med ökande förband. Med tre meters förband uppgick volymen till 0,78 m3sk och för det tätaste 0,61 m3sk. Det procentuella förhållandet mellan kärnved och splintved förändrades med skiftande förband. Kärnvedsandelen ökade med minskande förband från 0,51 med det glesaste förbandet till 0,54 med det tätaste. Den högsta kärnvedsvolymen per hektar 192 m3sk påträffades i den stamtätaste avdelningen med 0,75 meters förband. Lägst nivå återfanns med tre meters förbandet, 162 m3sk detta indikerar att antalet träd är en viktig faktor. Flertalet faktorer påverkar årsringsbredden, planteringsförbandet är en av dessa och påverkar således mängden kärnved i tallbestånd.