Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

At the beginning of the 1970´s forestry feared an imbalance in the future wood supply. Because of this anticipated "timber slump" forest companies undertook a variety of measures to counter this. One of these measures was the introduction of exotic tree species. The choice finally ended up with lodgepole pines which were considered a fast growing tree species compared to our native tree species. Theambition for the new lodgepole pine stands were to run these with rotation periods of between 40-60 years, thus smoothing out the “timber slump” that was anticipated. The knowledge of how to optimally manage lodgepole pine to achieve desirable results is still limited. This study aimed to examine how different initial spacings affect production on various wood properties. The results showed that initial spacing has a major impact on volume growth, as well as various wood properties. The average volume of the densest spacing was 96 percent higher than in the most sparse spacing. The presence of different quality defects also varied significantly between the different units. Highest height to living crown, largest mean diameter and the highest percentage of damaged trees could be found in the three-meter spacing. A reasonable balance between volume production and timber quality should be a spacing of 2.0x2.0 meters.

I början av 1960-talet befarades en obalans i Sveriges framtida virkesförsörjning. På grund av denna befarade ”virkessvacka” så genomförde skogsbruket en rad olika åtgärder för att motverka detta. En av dessa åtgärder var att införa exotiska trädslag. Det bästa alternativet ansågs vara Pinus contorta (contortatall) som ansågs vara ett mer snabbväxande trädslag jämfört med våra inhemska trädslag. Målsättningen med de nyanlagda contortatallbestånden var att driva dessa med omloppstider på mellan 40-60 år och på så sätt jämna ut den virkessvacka som var befarad. Kunskapen om hur man på optimalt sätt skulle sköta contortatallen för att uppnå önskvärda resultat är än idag begränsad. Denna studie syftar till att undersöka hur olika planteringsförband vid anläggningen av contortatall påverkar volymutvecklingen, samt olika virkesegenskaper. Resultatet visade att val av planteringsförband har stor inverkan på volymutvecklingen, samt olika virkesegenskaper. Medelvolymen i det tätaste förbandet var 96 procent högre än i det glesaste förbandet. Förekomsten av olika kvalitétsdefekter varierade också signifikant mellan de olika förbanden. Lägst krongräns, störst medeldiameter samt högst andel skadade träd gick att återfinna i tremetersförbanden. En rimlig avvägning mellan volymproduktion och timmerkvalité borde vara ett förband på 2,0x2,0 meter.