Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

About a quarter of the Swedish land area is covered with shallow or thick peat. There is a potential to increase forest production in Sweden with almost 2 million m3/year in selected peatlands with low conservation values. This increase can be accomplished by drainage, complementary drainage, ditch maintenance operations and fertilization. The purpose of this study was to determine the level of knowledge regarding the management of forests on peatlands and was restricted to selected forest companies in Västerbotten County, with offices in Umeå. Three companies were chosen, SCA, Holmen and Norra Skogsägarna. Representatives from these companies were interviewed and asked to fill in a questionnaire regarding the management of peatland forests. The questionnaire was tested on beforehand in a pilot study with kind cooperation of other SLU students. The answers to the questions were recorded anonymously as Företag 1, 2 and 3 (F1, F2 and F3, subjected randomly). The number of correct answers was relatively low compared to the pilot study. F1 and F3 had 3 and F2 had 2 out of 9 correct answers, respectively. The conclusion of the study was that the knowledge among the professionals is partially deficient and that a deeper understanding is needed. In the current situation the management of peatland forests is limited due to conservation and certification. Should nature conservation and certification rules be eased and site so that the most suitable peatlands can be utilized, a deeper knowledge on peatland forestry and it’s potential would be required.

Sveriges landareal består till en fjärdedel av torvtäckt mark. Det finns en potential att öka Sveriges skogsproduktion med nästan 2 miljoner m3sk/år när endast en förhållandevis liten andel utvalda marker med låga naturvärden tas i anspråk. Genom kompletteringsdikning, nydikning, dikesrensning och torvmarksgödsling kan man antas nå denna ökning i produktion. Syftet med studien var att ta reda på kunskapsnivån rörande skötsel av skog på torvmarker och var begränsad till utvalda skogsbolag inom Västerbottens län, med kontor i Umeå kommun. Tre företag valdes, SCA, Holmen och Norra Skogsägarna. Representater från dessa intervjuades och fick svara på en enkät med frågor angående skötsel av skog på torvmark. En pilotundersökning utfördes på enkäten. Innan intervjuerna med företagen ägde rum prövades enkäten på studenter vid SLU i Umeå. Svaren på enkäten redovisades anonymt som Företag 1, 2 och 3 (F1, F2 och F3). Antal korrekta svar var relativt lågt jämfört med pilotundersökningen. F1 och F3 erhöll 3 av 9 möjliga rätt och F2 svarade rätt på 2 av 9. Slutsatsen av arbetet var att kunskapen hos företagen var bristfällig och att djupare förståelse behövs. För närvarande praktiseras torvmarksskogsskötsel i liten utsträckning p.g.a. olika naturvårdshänsyn och certifiering. Om naturvårdshänsynen och certifieringsregler mildras och anpassas till varje bestånds förutsättningar så att de lämpligaste torvmarkerna kan utnyttjas bättre ligger dock dagens kunskapsnivå under det som erfordras för skötsel av skog på torvmarker.