Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Half of Sweden's productive forest land is owned by individual forest owners. Research studies show that forest owners have more objectives with their forest than a high net present value, and that the suggestions of the forest management plans doesn’t always correspond to
the forest owners’ objectives.

Through a qualitative study we conducted a discussion about objectives at stand level with the aim of making a more specific formulation of the forest owners’ objectives.
We asked about the forest owners' objectives at stand level, what forest management they conduct in order to achieve the objectives and how this management affects the net present value of the property. Based on the results of the interviews, we analyzed what kind of factors decide where the objectives place themselves in the landscape and if the objectives at stand level are consistent with the overall objectives for the property.

Many forest owners questioned the idea of talking about objectives at stand level, and they didn’t always have their objectives clearly defined. During the discussion, however, we learned about objectives placed in specific stands as well as objectives regarding the entire
property.

In most cases, the forest owners' forest management is consistent with their objectives. The majority don’t realize how much their management may affect the property's net present value.

Based on our analysis, we believe that the objectives’ location depends on a combination of the forest condition and where the stand is located.

We think that the overall objective isn’t constant over the entire property and therefore the objectives at stand level are consistent with the overall objectives for the property.
Our conclusion is that it’s possible to conduct a discussion about objectives at stand level. We believe that the formulation of the objectives becomes more specific with this method than when objectives are discussed at property level.

Enskilda skogsägare äger hälften av Sveriges produktiva skogsmarksareal. Forskningsstudier visar att skogsägare har fler mål med sin skog än högsta nuvärde, och att åtgärdsförslagen i skogsbruksplanen inte alltid stämmer överens med skogsägarens mål.

Genom en kvalitativ intervjustudie förde vi en måldiskussion på avdelningsnivå med avsikt att göra målformuleringen mer specifik. Vi ställde frågor om skogsägarnas mål på avdelningsnivå, vilken skogsskötsel de bedriver för att nå målen samt hur denna skötsel får
påverka nuvärdet av fastigheten. Utifrån resultaten av intervjuerna analyserade vi vad som styr var målen placerar sig i landskapet och om målen på avdelningsnivå är förenliga med de övergripande målen för fastigheten.

Många av skogsägarna ställde sig frågande till tanken att prata om mål på avdelningsnivå, och hade inte alltid sina mål tydligt definierade. Under diskussionen kom det dock fram mål som skogsägaren har för specifika avdelningar samt för hela fastigheten.

I de flesta fall är skogsägarnas skogsskötsel förenlig med deras mål. De flesta tänker inte på hur mycket deras skötsel får påverka fastighetens nuvärde.

Utifrån vår analys anser vi att målets placering styrs av en kombination av skogstillståndet och var avdelningen ligger.

Målen på avdelningsnivå är förenliga med de övergripande målen för fastigheten då vi uppfattat det som att det övergripande målet inte är konstant över hela fastigheten.
I slutändan kom vi fram till att det går att föra en måldiskussion på avdelningsnivå. Vi anser att målformuleringen blir mer specifik och att fler av skogsägarens mål kommer fram med denna metod än när man diskuterar mål på fastighetsnivå.