Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Site fidelity, the behaviour of animals to return to areas where they have been before is a common trait in many species. The Scandinavian moose is known to show fidelity to its range, but to what extent, is little known. The landscape in Sweden changes in a predictable and unpredictable way and hence gives the opportunity to test the existence of fidelity. I used the kernel Brownian bridge method to estimate the home ranges of individual moose over consecutive years and estimated the overlap at the home range level. I also used Euclidian distance to look on calving site fidelity. The moose in Sweden show fidelity to the different parts of their annual range at different levels. The overall pattern is that fidelity towards seasonal range increased with increasing latitude in winter, with a reversed pattern in summer, but the southern populations of moose show high fidelity, all year round. The calving site fidelity also follows the pattern of high fidelity in the south and lower fidelity to the north. This could be explained by the different movement strategies and the predictability of resources vital to the moose across the landscape. The increased knowledge could be used to better manage the Swedish moose population and provide information of the causes of fidelity.

Ortstrohet, beteendet när djur återkommer till ett tidigare använt område, är ett vanligt hos
många djurarter. Den skandinaviska älgpopulationen visar trohet till olika delar av sitt
hemområde. I Sverige förändrars landskapet på e
tt förutsägbart såväl som oförutsägbart sätt
och ger således bra förutsättningar för att testa några påstående gällande
orts
trohet. Jag
använde mig av
en
kernel
Brownian bridge metod
för att beräkna hur hemområdena ser ut
från år till år och beräknade seda
n hur mycket hemområde år ett överlappar hemområdet år
två. För att titta på kalvningsplatstrohet använde jag mig av de euklidiska avstånden mellan
två års kalvningsplatser. Det övergripande mönstret är att älgar visar trohet till alla delar av
sitt hemomr
åde i olika grad. Ett annat tydligt framträdande mönster är en ökad trohet till
vinterområden ju längre norrut du kommer. Detta kan antagligen bindas till fördelningen av
bete i landskapet och de migrerande rörelsemönstren. I de södra delarna av landet är
troheten till hemområdena alltid hög. Detta beror antagligen på de små hemområdena
tillsammans med den höga födotillgången och den mer stationära livsstillen. Trohet till
kalvningsplatser är högst i de södra delarna av landet, troligtvis beror detta på den
högre
nivån av mänsklig aktivet i området. Resultatet från denna studie kan användas för att
förbättra den svenska älgförvaltningen och ge värdefull information om orsakerna bakom
ortstrohet.