Home About Browse Search
Svenska


Pålsson, Maja, 2012. Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tät stad? : fallstudier av förtätningsprojekt i Malmö. Second cycle, A2E. Alnarp: SLU, Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)

[img]
Preview
PDF
13MB

Abstract

Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtätningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nå en grön men tät stad. Arbetet utgår från de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bättre infiltration av dagvatten i marken, ett bättre mikroklimat, en högre biologisk mångfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om så är fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtätningsplaner i Malmö där grönytefaktor och exploateringstal är beräknade för situationen före och efter förtätningen har ägt rum. I Malmö har man sedan Bo01 arbetat med grönytefaktorn i kommunen och arbetet använder Malmö stads aktuella beräkningsprogram, Miljöbyggprogram Syd, som gäller för all kommunal mark. För att se vad Malmö stads krav på grönytefaktorn skulle resultera i, har hälften av fallstudierna undersökts vidare. De aktuella planerna har då ändrats så att de uppnår en grönytefaktor på 0,5. Tre förslag redovisas från tre olika synvinklar. Ett som är genomfört så snabbt och enkelt som möjligt, ett där den biologiska mångfalden är särskilt prioriterad och ett där de sociala värdena på gården lyfts fram.
Resultatet visar på en variation mellan de olika fallstudierna där exploateringstal och grönytefaktorn inte visar ett uppenbart samband. En grön och tät stad är därmed möjlig men det innebär också att grönskan kommer att hamna till stora delar på väggar och tak, då dessa kategorier visade den tydligaste ökningen när grönytefaktorn höjdes. Fallstudierna visar också att en förtätning inte nödvändigtvis innebär en förlust av grönyta utan tvärtom, över lag har grönytefaktorn höjts mer än vad den har sänkts. Det beror på att det är flera verksamhetstomter som har gjorts om till bostadsplaner i dessa fallstudier. Fallstudierna visar även att flera planer har gröna gårdar även utan krav på grönytefaktorn men det finns också de som skulle få ett stort lyft om kommunen ställde högre krav på deras utemiljö. Arbetet visar därmed att det är positivt att ställa krav på bostadsgårdarna, även om grönytefaktorn i sig inte garanterar en bättre utformning kan den höja ambitionen hos de som utför arbetet och därmed kvalitén på utemiljön.
Studien visar att en hög grönytefaktor ökar mer genomsläppliga material och grönska på mark vilket bidrar till en fördröjning av dagvatten inom tomten och ett bättre mikroklimat. Det är däremot inte lika entydigt att grönytefaktorn höjer den biologiska mångfalden eller skapar en mer rekreativ miljö utan att ha tilläggsfaktorer som mer direkt styr utformningen mot dessa mål. Det är dock viktigt att följa upp resultatet av de projekt som utförs med grönytefaktorn för att utveckla verktyget i rätt riktning. För att inte grönytefaktorn skall bli något som endast försvarar de ekologiska intressena på bostadsgården är det av betydelse att också lyfta fram mål för hur det skall gynna de boende och användarna av bostadsgården.

,

This study examines the green space factor as a tool to control the proportion of green space in densification projects, to investigate if the green space factor can be a tool for planning a green but dense city. The work is based on the assumptions that a high green space factor provides a better infiltration of rainwater into the ground, a better microclimate, a higher biodiversity and a more recreational environment for the residents. If that is true, are examined through case studies. They are based on densification plans in Malmö, Sweden where green space factor and floor space index are calculated for the situation before and after densification has taken place. To explore the City of Malmö’s demands for green space factor, half of the case studies where investigated further. The current plans have been modified to achieve a green space factor of 0.5, this according to Malmö municipality’s current calculation program for green space factor. Three proposals are presented from three different perspectives, one that is completed as quickly and easily as possible, one where biodiversity is promoted in the plan and one where the social qualities are a priority.
The results show a variation between the different case studies where the floor space index and green space factor does not show an obvious connection. A green and dense city is possible according to these measurements, but it also means that the green space will be put on walls and roofs as these categories showed the highest increase when the green space factor was raised. The case studies also show that densification does not necessarily mean a loss of green space, rather the opposite. Overall has the green space factor increased more than it has decreased. This because there are several business plots that have been converted to residental plans among the investigated sites. The case studies also show that several plans already have green yards without the requirement of a green space factor, but there are also those who could be a lot better if the municipality put higher demands on their outdoor environment. This shows that it is positive to make demands on housing estates, although the green space factor in itself does not guarantee a better design. It can however raise the ambition of those who do the work and therefore also the quality of the yard.
The thesis concludes that a high green space factor increases more preamble materials and vegetation on the ground which reduce water run of and gives a better microclimate. The biodiversity and the quality of the yard as a recreational environment do not show a clear result and need to be further controlled through other demands than the basic green space factor. However, it is important to follow up the results of the projects carried out with green space factor to develop the tool in the right direction. The green space factor should not be something that only protects the ecological interests on the residential yards, it is important to also highlight targets for how it will benefit the residents and users of the yard.

Main title:Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tät stad?
Subtitle:fallstudier av förtätningsprojekt i Malmö
Authors:Pålsson, Maja
Supervisor:Wingren, Carola
Examiner:Delshammar, Tim and Sarlöv-Herlin, Ingrid
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:LY002 Landscape Architecture Programme, Alnarp 300 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Department of Landscape Architecture, Planning and Management (from 130101)
Keywords:Grönytefaktorn, Förtätning, Bostadsgård, Miljöbyggprogram Syd, Malmö, Lokalt omhändertagande av dagvatten, Stadsklimat, Urban biologisk mångfald, Rekreation
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2160
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-2160
Subjects:Landscape architecture
Language:Swedish
Deposited On:19 Apr 2013 09:25
Metadata Last Modified:19 Apr 2013 09:25

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits