Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Vi står inför en mycket spännande framtid inom utvecklingen av odling i stadsmiljö. Den trend av stadsodling som svept över Sverige de senaste åren har lett till att en mängd nyskapande och spännande odlingsprojekt har initierats runt om i landet. Att odla i staden och att odla kollektivt är dock inget nytt fenomen. Slottsträdgården i Malmö är ett exempel på en gemensam form av stadsodling initierad av brukare själva som nu drivs i samarbete med kommunen. Med det intresse och stora engagemang som finns för stadsodling idag finns både ett behov och en mycket stor potential i att vidare utveckla och hitta nya modeller samt att
undersöka vilka effekter odlingen kan ha för människan och samhället.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lokala odlingsinitiativ kan påverka boende, markägare och lokalsamhällets utveckling, att undersöka varför människor väljer att delta i stadsodling samt hur odlingsverksamhet kan drivas och genomföras i befintlig stadsmiljö.

Detta görs i uppsatsen dels genom en litteraturstudie av tidigare forskning i ämnet och dels genom en fallstudie av stadsodlingsverksamheten i bostadsområdet Seved i Malmö. Metoder som använts för insamling av empiriskt material är intervjuer och deltagande observationer.

Stadsodlingen i Seved initierades av projektet Barn i Stan, som under år 2009 anlade en kolonilott i syftet att bygga broar mellan människor. Projektet väckte mycket uppmärksamhet och engagemang från boende i området som också ville vara med och odla. Sedan dess har
odlingsverksamheten spridits runt om i Seved och idag är det den ideella föreningen Odlingsnätverket Seved, som organiserar och utvecklar odlingsverksamheten.

Odlingsnätverket har utarbetat en samverkansmodell där fastighetsägare upplåter mark, står för redskap, byte av jord och bevattningsmöjligheter och där boende ansvarar för att driva och sköta odlingarna. Odlingssamordnare hjälper boende att komma igång, utbildar i ekologisk odling samt arrangerar odlingsträffar varje vecka. Förutom odlingar i pallkragar och på friland i området har även en gemensamhetsodling och en potatisåker anlagts som sköts och drivs gemensamt.

Att ägna sig åt odling visar sig både i tidigare forskning och i resultatet från fallstudien kunna påverka människor ur en mängd perspektiv. I resultatet framträder att odlingarna framförallt har haft betydelsefulla sociala vinster. Odlingen har visat sig vara en effektiv metod
för att få människor att mötas och interagera. Genom odlingen har gemenskap och sociala nätverk byggts upp mellan boende med effekter så som ökad trivsel, känsla av trygghet och tillhörighet i sin boendemiljö. Resultatet visar även att odling kan vara en källa till välmående,
rekreation, lärande och personlig utveckling. Odlingen kan ge utlopp för kreativitet och tillfredsställa behov av att skapa och vara ett sätt att knyta an till personers individuella eller kulturella bakgrund. Den kan föra in tankar om en mer hållbar livsstil samt skapa glädje och
stolthet i att ekologiskt producera sin egen mat. Odlingen har skapat ett starkt lokalt engagemang som bidragit till hela områdets utveckling.

För fastighetsägare visar resultatet att odlingarna kan ha positiva ekonomiska effekter. Ett aktivt deltagande av boende i skötseln av utemiljön har bidragit till minskad nedskräpning, slitage och vandalisering vilket innebär minskade kostnader för underhåll och reparation.

Resultatet visar även tendenser till minskad omflyttning mellan lägenheter.

Ahead of us lies an exciting future within the development of community gardening. The last few years, a trend of urban gardening has swept over Sweden, which has led to the initiation of numerous creative and intriguing gardening projects throughout the country. Though to cultivate the city and collectively is not a new phenomenon. Slottsträdgården in Malmö is one example of collective community gardening, which was initiated by users themselves, but is now run in cooperation with the township of Malmö. With the great interest and enthusiasm
there is for community gardening today, there is both a need and great potential in the further development of community gardening models, and to examine the effects it has on individuals as well as the community.

The purpose of the essay is to examine how local community gardening initiatives can affect the residents, landowners and the development of the society, to examine why people choose to participate in community gardening and lastly to examine how gardening initiatives can be run and developed in the local community. In the essay this is done through studies of existing literature on the subject and by performing a case study of the community gardening initiative in the local area of Seved, Malmö. Used methods for collecting empirical material are interviews and participated observations.

The community gardening in Seved sprung from a project called Barn i Stan, which during 2009 founded an allotment with the purpose to “build bridges” between people. The project received a lot of positive attention from residents in the area, who wanted to participate in the gardening.
Since then, the cultivation activities has spread throughout Seved and is today organized and developed through the nonprofit association Odlingsnätverket Seved. They have worked out an interaction model where the landowner grants use of land, provide tools, change soil and provide irrigation possibilities, and where the active residents are responsible of the maintenance of the gardening. Coordinators help residents getting started, educate in ecological cultivation and arrange weekly get-together meetings.

Devoting yourself to gardening shows both through previous research and from the result of the case study, it affects people in many ways. The result shows that the cultivations have had significantly important social benefits. It shows to be an effective method for people to meet and interact. Through the cultivation a sense of solidarity and social network has grown between people with effects like increased satisfaction, a sense of security and belonging to
their residential area. The result also shows that cultivation can create a sense of well-being, recreation, learning and personal development. The cultivation can help express your creativity and be a way of connecting to the individual or cultural background. It can raise awareness of a more sustainable lifestyle and bring joy and pride in ecologically produced crops. The cultivation has created a strong local involvement which has contributed to the development of the entire area.

For the landowner the result shows that the cultivations can bring positive economic effects. Residents who actively participate in caretaking of their local environment has
contributed to less littering, wearing and vandalism which leads to less costs for maintenance and restorations. The result also shows tendencies of less resident resettlements between apartments.