Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Åkermarkspriserna i de allra bördigaste områdena i Sverige har under de senaste fem åren ökat med cirka 106 procent i genomsnitt. Jordbruket rationaliseras successivt och produktionsenheter blir större vilket kräver större brukningsarealer. I tidigare genomförda studier av vad som påverkar åkermarkspriser i Sverige har enbart förvärv som resulterat i att lagfart sökts inkluderats. I denna studie av åkermarkspriser i Östergötland inkluderas även förvärv via fastighetsreglering och detta för att få med så många rationaliseringsförvärv som möjligt. Med rationaliseringsförvärv menas förvärv av tillskottsmark som syftar till öka storleken på redan befintliga lantbruksföretag.
Åkermark är en produktionsfaktor som är en förutsättning för att kunna bedriva jordbruk och inte minst ett omfattande tillgångsvärde för lantbruksföretag. Lantbrukare som vill expandera, inte minst arealmässigt, påverkas i stor grad av marknadens prissättning och värdering av marken. Med hjälp av framtagen prisstatistik på åkermark i Östergötland och en hedonisk prismodell söker denna studie svar på frågan; ”Hur påverkar produktions- och icke produktionsrelaterade faktorer priset på åkermark i Östergötland?”.
Hur bördig och produktiv marken är mätt i avkastning per hektar i spannmålsproduktion är den variabel som i särklass påverkar åkermarkspriset mest i Östergötland. T.ex. ger en genomsnittlig skördeökning med 1000 kg vårkorn per hektar ett ökat åkermarkspris med 33 000 kr per hektar. Betalningsviljan för stora fastigheter med en hög andel åkermark är högre, dock visar denna studie inga signifikanta arealmässiga brytpunkter för betalningsviljan. Således kan ingen så kallad mängdrabatt för åkermark i Östergötland identifieras. Områden där lantbruket är storskaligt med många aktörer resulterar även det i högre priser. För varje ytterligare lantbrukare som brukar över 200 hektar inom en 5 km radie ökar åkermarkpriset med 3 861 kr per hektar.
Av de inkluderade variablerna i kategorin Lokalisering och urbanisering, så som närhet till större städer, visar ingen en signifikant påverkan på åkermarkspriserna i Östergötland. Studier på andra regioner visar ett samband mellan närhet till städer och urbana attribut med högre åkermarkspriser. Att så inte är fallet i denna region är något förvånande men tyder onekligen på att denna typ av icke produktionsrelaterade variabler inte har någon större betydelse för åkermarkspriset i Östergötland utan att variabler relaterade till produktionsförmågan och hur jordbruksstrukturen ser ut överväger. Studien visar även att prisstegringen på åkermark, bortsett från 2010 då priserna backade något, varit relativt konstant i Östergötland mellan åren 2009 till 2012.

Arable land prices have increased by 106 per cent on average during the past five years in the most productive areas in Sweden. The agriculture gradually rationalizes and the production units increases in size, which requires larger acreage. In previous studies of factors influencing agricultural land prices in Sweden numerous of land purchases aiming to increase the size of existing farms are excluded due to the difficulties finding price statistics. In this thesis regarding arable land conditions in Östergötland this type of purchases are included.
Arable land is a factor of production which is a requirement for farming and not the least a comprehensive asset value for the agricultural business. Farmers who want to expand, especially in terms of cultivated area, are greatly affected by the markets pricing and valuation of the land. Using qualitative price statistics on farmland in Östergötland and a hedonic pricing model this thesis aims to answer the question; “How does production- and non-production related factors affect the price of arable land in Östergötland?”.
The factor that by far has the greatest effect on farmland prices in Östergötland is how productive the land is in grain production. An average yield increase of 1000 kg barley per hectare increases the price of arable land by 33 000 SEK per hectare. The willingness to pay for large properties with a high proportion of arable land is higher; however, this study shows no significant acreage-related breakpoint for WTP. Areas with large scale agriculture with many actors also result in higher prices. For each additional company who cultivates more than 200 hectares within a 5 km radius from the property the farmland price increase with 3 861 SEK per hectare.
Of the variables included in the category Localization and urbanization, such as proximity to cities, shows no significant impact on arable land prices in Östergötland. Studies of other regions indicate a relationship between proximity to cities and urban attributes with higher land prices. That this is not the case in this region is somewhat surprising, but certainly suggests that this type of non-production related variables do not have any major impact of farmland prices in Östergötland. Variables related to production capacity and the local agricultural structure contemplates.
The study also shows that the rise in prices on agricultural land, apart from 2010 when prices fell slightly, remained relatively constant in Östergötland between the years 2009 to 2012.