Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uganda is one country with fastest growing populations in the world and with more than 25% of the population living in poverty. There is a rapid rural urban migration with increasing demands for food for low income earners especially in these areas. One way to mitigate food insecurity is to increase milk and meat production efficiency, and thus reproductive performance of cows is crucial for good production. A well-documented strategy for improving dairy cow productivity through faster genetic improvement is to breed dairy cows using proven semen via artificial insemination (AI). AI has been used in Uganda for over 60 years but only less than 10 %, a small population of the country’s herd has been bred that way.
The aims were to study knowledge, attitude and practices factors influencing cow fertility results on dairy farms around Kampala using AI and to propose ways of promoting increased use of AI in Uganda. The study was conducted in urban and peri-urban areas of Kampala, Uganda. Data was collected through interviews of farmers breeding cows using AI (n=10) or natural mating (n=10); AI technicians (n=10) and semen vendor units (n=3). The results indicated many reasons limiting the use of AI. The outstanding reason for not using AI was said to be the poor pregnancy result from AI. Poor herd management and heat detection on farms as well as incorrect handling of semen by AI technicians indicated how knowledge gaps and improper practices jeopardize the outcome of AI and thereby also the extent of the use of AI. Furthermore, poor administration of AI activity at national level such as lack of central records database and reporting format as well as lack of breeding regulation authority to register and manage technicians were evident shortfalls.

In order to improve AI-services in Uganda and mitigate reproductive failures from AI, the study proposes further farmer education and sensitization, refresher courses for AI technicians, identification and promotion of cattle breeds better adapted for conditions prevailing in Uganda in addition to operationalizing herd recording would be necessary to guarantee quality of insemination service delivery by authorized and registered AI technicians and semen vendor units.

Uganda är ett land med en av världens snabbast växande befolkningar och mer än 25 % av befolkningen lever i fattigdom. Fastän den största delen av befolkningen bor på landsbygden, sker en snabb inflyttning till städerna, vilket leder till att de grundläggande behoven som mat för låginkomsttagare inte räcker till, särskilt för de som bor i de urbana och peri-urbana områdena. Ett sätt att trygga livsmedelsförsörjningen är att öka effektiviteten i mjölk- och köttproduktionen där god reproduktionsförmåga hos kor är avgörande för god produktion. Ett väldokumenterat sätt för att förbättra produktiviteten hos mjölkkor genom snabbare genetisk förbättring är att föda upp mjölkkor med hjälp av avkommebedömd sperma via artificiell insemination (AI). AI har använts i Uganda i över 60 år men endast en liten del av besättningarna i landet (> 10 %) använder sig av denna teknik.

Syftet var att studera faktorer baserade på kunskap, attityd och tillämpning som påverkar fertiliteten hos kor på mjölkgårdar som använder AI runt Kampala och att ge förslag som främjar en ökad användning av AI i Uganda. Studien genomfördes i urbana och periurbana områden i Kampala, Uganda. Data samlades in genom intervjuer med lantbrukare som använde sig av AI (n=10) eller naturlig betäckning (n=10), AI-tekniker (n=10) och spermadistributörer (n=3). Resultaten visade på många orsaker som begränsar användningen av AI i Uganda. Det vanligaste skälet till att inte använda AI sades vara dåliga dräktighetsresultat med AI. Dålig skötsel och brunstpassning på besättningsnivå liksom felaktig hantering av sperma av AI-tekniker indikerade hur kunskapsbrister och felaktig tillämpning äventyrar resultatet med AI och därigenom även i vilken omfattning som AI används. Vidare var dålig organisation av AI-verksamheten på nationell nivå, som t.ex. avsaknad av en central databas och ett rapporteringssystem, liksom brist på reglering av behörighet och organisation av AI-tekniker uppenbara brister.

För att förbättra AI-servicen i Uganda och få bättre dräktighetsresultat med AI föreslår studien fortsatt utbildning av djurägare, fortbildningskurser för AI-tekniker, identifiering och främjande av mjölkkoraser som är bättre anpassade till rådande förhållanden i Uganda. Det är även nödvändigt med en fungerande rapportering på besättningsnivå för att garantera kvaliteten på det inseminationsarbete som utförs av godkända och registrerade AI-tekniker och spermadistributörer.