Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Enligt den svenska djurskyddslagen ska mjölkkor hållas på bete sommartid. Före 15 juni 2012 skulle
betesperioden förläggas under en sammanhängande period på 2‐4 månader, efter detta datum har
lagen ändrats så att perioden kan delas upp. Bete har många goda effekter på bland annat hälsa och
naturligt beteende, men kan också innebära problem med kotrafik i robotsystem och svårigheter att få
ut stora besättningar på tillräckligt bra bete. Detta examensarbete består av två delar, dels en studie av
hur betestiden inverkar på hygien, klöv‐ och benhälsa på fyra gårdar med robotsystem och dels en
enkätstudie där tillämpning av olika stallsystem och betesrutiner utvärderades.
I robotstudien gjordes bedömningar av hygien och benhälsa ute på gårdarna vid två tillfällen, under och
efter betet. Tiden på bete registrerades på olika sätt och effekter på klövhälsa (eksem, digital dermatit,
klövröta, sulblödningar och klövsulesår) som registrerades med hjälp av klövhälsorapport, analyserades
på två gårdar.
Gårdstudien visade att på en av de gårdar som analyserades hade kor som gått på bete hälften så hög
andel anmärkningar på klövröta (P≤ 0.05) som de som ej gått på bete vid verkningen. Skillnaderna för
andra klövsjukdomar var mindre och ej statistiskt signifikanta. Hygienen på flanken hos kor som gick på
bete var bättre (P≤0.05) jämfört med dem som ej gått på bete.
I enkätstudien telefonintervjuades 176 lösdriftsbesättningar som hade gjort klövhälsoregistreringar på
våren innan och hösten efter betesperioden. Man kunde se skillnader i prevalensen för olika
klövhälsoanmärkningar bland annat beroende på antal dagar på bete, beteszon, besättningsstorlek, ras
och golvtyp. Det totala antalet anmärkningar på hösten var högre för kor som gått färre än 138 dagar på
bete (p≤0.05) och för kor i beteszoner med kortare lagstadgad beteslängd (p≤0.05). Kor i besättningar
med mer än 200 kor hade lägre prevalens totala anmärkningar (p≤0.05) jämfört med mindre
besättningar. SRB‐kor hade högre prevalens (p≤0.05) totala klövhälsoanmärkningar på våren jämfört
med Svensk Holstein (SH), dock fanns ingen skillnad på hösten efter betet. Kor på gummimatta hade
högre prevalens klövröta vid vårverkning jämfört med kor på betonggolv (p≤0.05). Det framkom att 80 %
av de tillfrågade mjölkproducenterna tyckte att betesdriften fungerade tillfredställande i deras
besättning.

According to the Swedish animal welfare legislation, Swedish dairy cows shall be kept on pasture during
the summer. Before June 15th 2012 cows had to be on pasture for a continuous period of time, 2‐4
months depending on region. Today the legislation has changed and the period can be divided. Grazing
has many beneficial effects, for example on health and natural behavior, but it may also involve
problems with cow traffic in automatic milking systems (AMS) and difficulties to provide quality pasture
for large herds. This master thesis have two parts, one study where the effects of grazing time on
hygiene, claw‐and leg health on four farms with AMS was studied, and one questionnaire study where
the effects of grazing and stall environment of 176 farms were assessed.
In the Robot study, evaluation of hygiene and leg health was made during and after grazing. Time at
pasture was recorded and the effects on claw health (dermatitis, digital dermatitis, heel horn erosion,
5
sole hemorrhages and sole ulcers) were analyzed in two farms. Claw health was noted by the claw
trimmers and later retrieved from the national claw health report.
At farm number three, cows that were grazed had half as many remarks of heel horn erosion compared
to the non‐grazing group (P≤0.05) at the time of trimming. There were no differences in prevalence for
other claw lesions. The hygiene on the flank was better for grazing groups than non‐grazing groups
(P≤0.05).
In the Questionnaire study 176 cubicle herds that had claw reports from the spring trimming before and
the autumn trimming after the grazing season, were telephone interviewed. Differences in the
prevalence for claw health remarks was found for: number of days at pasture, grazing zone, herd size,
breed and type of flooring. The total prevalence of remarks in the autumn was higher for cows that had
been grazed less than 138 days (p≤0.05) and for cows in zones with shorter prescribed pasture period
(p≤0.05). Cows in herds with more than 200 cows had a lower prevalence of total remarks at autumn
trimming (p≤0.05) compared to smaller herds. Swedish Red (SR) had a higher prevalence (p≤0.05) of
total remarks in the spring compared to Swedish Holstein (SH); however there was no difference in the
autumn trimming. Cows on rubber flooring had a higher prevalence of heel horn erosion in spring
compared to cows on concrete (p≤0.05). It was found that 80 % of the interviewed farmers believed that
the pasture management worked satisfactory in their dairy herds.