Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Basen för denna studie har varit observationen av att antalet
återlämnade/återtagna familjegravplatser ökar. Orsaker kan vara
en ökad mobilitet samt att enklare gravskick som minneslunden
efterfrågats mer. Dessa familjegravplatser har traditionellt upptagit
största delen av kyrkogårdens yta och det väcker nu frågor kring
hur man ska kunna finna nya sätt att använda dessa ytor. Syftet
med arbetet har varit att skapa kunskap och verktyg för att på ett
bättre sätt arbeta med en kyrkogård i förändring. Tillvägagångssättet
har varit kunskapsinhämtning, fallstudie, skissande som metod och
reflektion. I arbetet har betydelsen av återlämnade/återtagna
gravplatsen studerats utifrån flertalet olika perspektiv, vilket visar
på frågans komplexitet. Vidare har de processor och faktorer som
design, lagar, sociala, ekologiska och kulturhistoriska aspekter
som formar och påverkar kyrkogårdslandskapet studerats för att
skapa kunskap kring möjligheter till förändring. Fallstudien ägde
rum på Östra kyrkogården i Malmö där ett sätt att arbeta prövades
genom kartläggning av kulturhistoriska och arkitektoniska värden,
aktiviteter, organisation och återlämnade/återtagna gravplatser. I
studien förslås att man kan använda dessa platser för att skapa nya
offentliga rum, dit man kan gå utan att ha en gravplats att besöka
och därmed bidra till att levandegöra kyrkogården. Genom att öka
andelen allmän yta på kyrkogården blir det lättare för människor
att skapa en relation till platsen vilket blir viktigt i ett allt rörligare
samhälle. Slutligen presenteras tre idéskisser som kan ses som en
reflektion kring möjligheter och form för förändring.

This study is based on the observation that the number of
returned or repossessed family graves seems to be increasing.
Causes may be an increased mobility and simpler burial customs
when the remembrance garden is more requested. The family
graves have traditionally occupied the largest part of the cemetery
area and it now raises questions about how to find new ways to use
these areas when released. The aim has been to create knowledge
and tools to better work with a cemetery in change. The approach
has been base information research, case study, sketching as a method and
reflection. The study highlights the returned or repossessed graves
from several different perspectives, which shows the complexity
of the issue. Furthermore, the processes and factors such as
design, law, social, ecological and cultural aspects that define and
influence the cemetery are studied in order to create knowledge
about opportunities for future change. The case study took place
at the Eastern Cemetery in Malmo where a way to work was
examined through mapping of cultural-historical and architectural
values, activities, organization and returned/repossessed graves.
The study suggests that one possibility is to use these areas to
create new public spaces where visitors can go without having
a grave to visit. By increasing the public area of the cemetery it
could become easier for people to create attachment to the place,
which may be more important in an increasingly mobile society.
Finally, three sketches with ideas are presented that can be seen as
a reflection on possibilities, design and change.