Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I detta arbete har jag gjort en jämförelse mellan ett konventionellt system med plöjning
och en reducerad jordbearbetning i ett mullsåddsystem för att försöka hitta skillnaderna i
etableringsteknik och ekonomi.
I både det konventionella och det reducerade jordbearbetningssystemet vill man skapa en
genomluckring av jorden. Syftet med bearbetningen är också att mylla ner gödsel och
skörderester, samt att bekämpa ogräs och bereda en optimal såbädd.
Växtföljden i ett mullsåddsystem har stor betydelse i sockerbetsodling. Den gynnar
sockerbetornas tillväxt genom en god markstruktur och tillgång till växtnäring, samtidigt
som den minskar risken för växtsjukdomar och etablering av ogräs.
Eftersom sockerbetans rötter måste växa på djupet så är jordstrukturen avgörande. En bra
miljö för rötterna gör att de kan ta upp syre, vatten och näringsämnen ur jordprofilen.
Mullsådd ingår i det reducerade jordbearbetningssystemet som bygger på en grund
jordbearbetning genom vilken man myllar in halm och skörderester i markytan. Dessa
bryts sedan ner genom biologisk aktivitet av mikroorganismer och daggmaskar i marken.
Studien har visat att valet av ett mullsåddsystem resulterar i en nästintill halverad
bränslekostnad och ett reducerat antal arbetstimmar.
En hållbar ekonomi inom växtodling handlar om att hålla odlingskostnaderna nere genom
att bland annat få ner maskinkostnaderna. Genom att tillämpa reducerad jordbearbetning
använder man ett mindre antal maskiner med högre arbetskapacitet. Detta leder till färre
antal överfarter vilket sammantaget minskar antalet arbetstimmar och bränsleförbrukning
per hektar. De fasta maskinkostnaderna minskar ju fler hektar man brukar.
Även avkastningen är avgörande för ekonomin i ett lantbruksföretag. Enligt de
förutsättningar som behandlas i detta examensarbete, ger ett mullsåddsystem vid cirka
7 % lägre avkastning i förhållande till det konventionella systemet ett likvärdigt TB 2 på
1830 kr/ha.