Home About Browse Search
Svenska


Alm, Arvid, 2013. Comparison of bird communities in stands of introduced lodgepole pine and native Scots pine in Sweden. First cycle, G2E. Umeå: SLU, Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies

[img]
Preview
PDF
393kB

Abstract

The introduced lodgepole pine (Pinus contorta) occupies more than 650 000 hectares in Sweden. There are some differences between lodgepole pine and Scots pine (Pinus sylvestris) forests which could affect bird assemblages, for example differences in canopy density and ground vegetation. Birds were surveyed in 14 localities in northern Sweden, each characterized by one middle-aged stand of lodgepole pine next to a stand of Scots pine. The two paired stands in each locality were planted by the forestry company SCA at the same time and in similar environment to evaluate the potential of lodgepole pine in Sweden. In those 14 localities, one to three point count stations were established in both the lodgepole pine and the Scots pine stand, depending on the size of the area. The point count stations had a radius of 50 meters and all birds seen or heard inside that radius (overflying birds excluded) were counted on four visits in late May and June. There were no significant differences in total abundance and species richness between the lodgepole pine and Scots pine stands. A total number of 20 species were counted in Scots pine and 19 species in lodgepole pine. The spotted flycatcher (Muscicapa striata) had a significantly higher abundance in lodgepole pine stands and the chaffinch (Fringilla coelebs) had a nearly significantly higher abundance in the lodgepole pine stands. Two species had a tendency to be more common in the Scots pine forest: the goldcrest (Regulus regulus) and the willow warbler (Phylloscopus trochilus), but the differences were not statistically significant. I conclude that the common species which were recorded in large enough numbers for statistical analyses are probably not negatively affected by lodgepole pine at the stand scale, but further studies would be required to assess the breeding success of sensitive resident birds in lodgepole pine habitats before any definite conclusions can be drawn.

,

På 1920-talet införde man contortatallen (Pinus contorta) i Sverige och arealen med
contorta har kraftigt ökat under 70- och 80-talet och uppgår nu till 650 000 hektar. Det finns
vissa strukturella skillnader mellan en contortaplantering och en tallplantering (Pinus
sylvestris). Bland annat är krontaket mycket tätare och sluter sig tidigare i en
contortaplantering. Den skapar även en upp till tre gånger så hög mängd barr på marken
vilket påverkar markvegetationen. Dessa egenskaper gör bland annat att andelen gran
(Picea abies) och lövinslag i contortaplantagen är mycket lägre och även insektsfloran lär
skilja något vilket gör att mängden föda för flera fågelarter kan påverkas.
Fågelinventeringen gjordes i 14 odlingsförsök planterade av skogsbolaget SCA under åren
1969-70. Lokalerna var placerade i norra Sveriges inland och contorta- och tallbestånden
planterades jämsides varandra och var mellan 10 till 45 hektar stora. Beroende på
beståndets storlek lades en till tre fågeltaxeringsytor ut vilka hade en radie på 50 meter.
Inom dessa ytor inventerades under 10 minuter per besök alla fåglar som sågs eller hördes
(överflygande fåglar räknades ej). De 14 lokalerna besöktes 4 gånger. Resultaten visade
inte på några stora skillnader i total abundans och inte heller i artrikedom mellan de båda
beståndstyperna. I tallplanteringarna registrerades totalt 20 arter och 19 i
contortaplanteringarna. Den enda fågelart som hade en signifikant högre abundans till
contortabeståndens fördel var grå flugsnapparen (Muscicapa striata). Även bofinken
(Fringilla coelebs) hade en nästan signifikant högre abundans i contortabestånden.
Kungsfågeln (Regulus regulus) och lövsångaren (Phylloscopus trochilus) hade en tendens
till att vara vanligare i tallbestånden. Sammanfattningsvis är de vanligt förekommande
arterna som påträffades i tillräckligt stora antal i den här studien troligtvis inte negativt
påverkade av contortatallen i Sverige. Däremot krävs vidare studier som fastställer
häckningsframgång, för att utvärdera hur dessa påverkas när contortatallen planteras i stor
omfattning, särskilt för de stannfåglar som kan vara känsligare för habitatförändringar än
flyttfåglar.

Main title:Comparison of bird communities in stands of introduced lodgepole pine and native Scots pine in Sweden
Authors:Alm, Arvid
Supervisor:UNSPECIFIED
Examiner:Edenius, Lars
Series:Examensarbete i ämnet biologi / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för vilt, fisk och miljö
Volume/Sequential designation:2012:10
Year of Publication:2013
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:Other
Department:(S) > Dept. of Wildlife, Fish and Environmental Studies
Keywords:Boreal forest, Pinus contorta, Pinus sylvestris, bird assemblage, Muscicapa striata
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1951
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1951
Subjects:Animal ecology
Language:English
Deposited On:09 Jan 2013 14:44
Metadata Last Modified:09 Jan 2013 14:44

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits