Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

SAMMANFATTNING

Människans förbrukning av fossila bränslen har ökat drastiskt de två senaste seklerna. Detta har lett till en ökning av växthusgasutsläpp vilket i sin tur inneburit en höjning av jordens lufttemperatur, den så kallade växthuseffekten. Mellan 1970 och 2004 ökade de globala
växthusgasutsläppen med cirka 70 %. (Naturvårdsverket 2008a). Ungefär 25 % av Sveriges klimatpåverkande utsläpp uppskattas komma ifrån matkedjan. (SIK 2008).

För att kunna sänka de växthusgasutsläpp som genereras vid produktion av en vara eller tjänst kan första steget vara att en livscykelanalys (LCA) utförs. LCA är en internationellt använd metod för beräkning av mängden växthusgaser och dess klimatpåverkan som en vara eller tjänst ger upphov till under sin livscykel. Analysen kan visa vilka delar i produktionsledet som ger upphov till högst växthusgasutsläpp och därmed är av störst vikt och intresse att åtgärda.

Denna LCA-studie ingår i ett forskningsprojekt som SIK (Institutet för livsmedel och bioteknik) ansvarar för. Syftet med projektet, vilket finansieras av SLF (Stiftelsen lantbruksforskning), är kartläggning av växthusgasutsläpp från svenskodlade trädgårdsprodukters produktionsförlopp. I detta arbete utgörs LCA- studien av en analys och jämförelse av två sätt att producera svenska frilandsodlade jordgubbar. Syftet är att kartlägga produktionsledets klimatpåverkan och jämföra resultatet med andra svenskproducerade trädgårdsprodukter.

Fyra skånska jordgubbsodlingar har inventerats och data från dessa har använts för att konstruera två fiktiva odlingssystem. Studien av dessa två odlingssystem sträcker sig från transport av plantmaterial till odlingen och fram till och med transport av förpackade kylda jordgubbar till
återförsäljare. Resultatet för de två odlingssystemen visar att ett kilo svenska frilandsodlade jordgubbar ger upphov till 206 respektive 229 gram koldioxidekvivalenter (CO2e), vilket i förhållande till andra svenskproducerade trädgårdsprodukter kan anses vara lågt.

Dessa resultat kan förhoppningsvis fungera som ett första steg mot en fullständig kartläggning av svenska frilandsodlade jordgubbars klimatpåverkan.