Home About Browse Search
Svenska


Engberg, Sofie, 2012. Organizing for value creation : a corporate perspective on urban farming. Second cycle, A1E. Uppsala: SLU, Dept. of Economics

[img]
Preview
PDF
937kB

Abstract

In the year 1800, about 5 % of the world population lived in cities (World Wide Fund for Nature, 2012, 3). Today that number is about 70 % in Europe and North America, and in 2050 it is expected to be 86 % in the developed world and 67 % in the developing world (www, UN, 2009). In addition, the global population is expected to increase with 2.2 billion people until 2050. As a result of the population increase more food has to be produced which requires more transport from the countryside to the cities. However, this flow of resources faces some difficulties. There are various issues in the current agricultural production system that gives rise to environmental problems. Moreover, climate change will put stress on food production as a whole and the increasing price of fossil fuels might also hamper the current global supply system for food. These challenges points to a need to investigate options for alternative agricultural production and market systems to supplement the existing systems.
There is a call for new sustainable solutions for city development and urban food supply. Urban farming is traditionally used to improve food security but has recently been acknowledged for its inherent sustainability features. Thus, it has recently gained status as a strategic tool for sustainable city development.
The focus of this study concerns urban farming from a corporate perspective with the aim to describe factors that enable value creation. The associated research questions deals with values created and how they are created and perceived. They are addressed by a literature review and a case study where the unit of analysis is an urban farming corporation that uses green houses for their production. The research was conducted with a qualitative approach where document analysis and interviews were the main methods for primary data collection. The theoretical conceptual framework is based on stakeholder theory, theory of the triple bottom line and hybrid organisation theory.
The main conclusions are that urban farming can generate economical, environmental and social values simultaneously and that value creation is facilitated by multiple factors. Enabling factors identified are beneficial resource availability and active stakeholder dialogues. Cultivation in green houses allows for minimal use of pesticides and fertilizers and can also upscale benefits of urban farming. When it comes to how values are created, a number of organizational aspects are essential. First, economic value creation is a corporate pre-requisite for environmental and social value creation. Further, a company must have clear social and environmental targets truly integrated to their core activities in order to succeed. This study shows that the hybrid business model allows for this in a beneficial way. Identified key success factors for corporate urban farming are access to patient capital and well developed networks.

,

Människans sätt att bo och leva har förändrats mycket under de senaste seklen. År 1800 levde ungefär 5 % av jordens befolkning i städer (World Wide Fund for Nature, 2012). Sedan dess har den globala populationen ökat och inflyttningen till städer har varit stor. Idag bor cirka 70 % av alla människor i Europa och USA i städer, och den utvecklingen väntas fortsätta enligt FN (www, UN, 2009). De närmaste åren kommer urbaniseringen att ske snabbast i utvecklingsländer (www, Rauf, 2012).
Den globala populationsökningen, (en ökning med 2.2 miljarder människor till år 2050) och urbaniseringen innebär att städerna växer och att mer mat behöver produceras och transporteras från landet in till städerna (Steel, 2008). Samtidigt finns det problem med att utöka det produktionssystem som finns idag. Dagens lantbruk ger upphov till ett antal miljöproblem, bland annat övergödning och utsläpp av klimatgaser (Hedlund, 2012; Queiroz, 2009). Andra faktorer som försvårar är det stigande priset på fossila bränslen samt de stundande klimatförändringarna som kan medföra extremare väder vilket i sin tur komplicerar matproduktionen (Björklund et al., 2008).
Sammantaget innebär dessa förändringar att större mängder mat måste produceras på ett mer hållbart sätt i framtiden (www, WWF, 2012). Således är det viktigt att undersöka nya metoder för hållbar stadsutveckling och nya matförsörjningssystem. Komplexa problem kräver ofta breda lösningar, men en nygammal metod som uppmärksammats för dess potential att bidra till hållbar stadsutveckling är stadsodling.
Traditionellt har stadsodling bedrivits för att säkra tillgången på mat i städer, men tekniken uppmärksammas nu också för dess förmåga att gynna biologisk mångfald, minska klimatpåverkan och skapa hälsosamma stadsmiljöer genom att skapa grönska och sociala värden (www, Movitum, 2012; www, Hallbarastader, 2012; www, WWF, 2012; www, FAO, 2012; www, Rauf, 2012). Den här studien undersöker stadsodling från ett företagsperspektiv och syftet är att beskriva vilka faktorer som möjliggör att olika värden skapas genom odlingen. Forskningsfrågorna beskriver vilka värden som skapas och hur de skapas.
För att undersöka detta gjordes en litteraturgenomgång av tidigare genomförd forskning samt en empirisk studie av det världsledande stadsodlingsföretaget Plantagon. Resultaten analyseras mot utvald teori och jämförs med tidigare forskning i en diskussion.
Slutsatsen är att stadsodling kan generera både ekonomiska, miljömässiga och sociala värden och att värdeskapande möjliggörs av flera faktorer. Bland annat kan resurser som redan finns i städerna, men inte utnyttjas, komma till användning i odlingsprocessen. Dialoger med intressenter skapar möjligheter och bättre samordning med övriga intressen i städerna. Stadsodling i växthus kan ge fördelar genom att den skyddade miljön varken kräver gödning eller bekämpningsmedel. Svaret på frågan om hur värden skapas visar att ett antal företagsorganisatoriska aspekter är betydande. Ekonomiska värden möjliggör skapandet av miljömässiga och sociala värden. För att kunna generera en bättre stadsmiljö måste företaget ha tydliga sociala och miljömässiga mål som integreras i deras kärnverksamhet. Studien visar att hybrid organisationsform tillåter detta. Viktiga förutsättningar är också tillgång till långsiktigt kapital och välutvecklade nätverk.

Main title:Organizing for value creation
Subtitle:a corporate perspective on urban farming
Authors:Engberg, Sofie
Supervisor:Mark-Herbert, Cecilia
Examiner:Hakelius, Karin
Series:Examensarbete / SLU, Institutionen för ekonomi
Volume/Sequential designation:757
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:None
Department:(NL, NJ) > Dept. of Economics
Keywords:hybrid organisations, local food production, Plantagon, sustainable city development, the triple bottom line, urban agriculture, urban farming, value creation
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1900
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1900
Subjects:Economics and management
Language:English
Deposited On:05 Dec 2012 14:33
Metadata Last Modified:05 Dec 2012 14:33

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits