Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige är barn- och ungdomshospice en verksamhet som inte har funnits i mer än knappt 2 år då vi är ledande inom hemsjukvård och många väljer att vårda sina sjuka barn och ungdomar i hemmet. År 2010 öppnade Lilla Erstagården i Nacka som Nordens första barn- och ungdomshospice och de tar emot barn och ungdomar som behöver palliativ vård i antingen ett terminalt syfte eller för växelvård, för de familjer som behöver avlastning. Barn- och ungdomshospice har funnits sedan 1982 då Helen House, i England, öppnade som världens första barn- och ungdomshospice. I länder som England och USA har de kommit långt inom denna verksamhet och idag finns det organisationer som enbart arbetar med att skapa trädgårdar för barn- och ungdomshospice. Målet med arbetet är att med Lilla Erstagården som exempel ta fram förslag på hur man kan utforma en hospiceträdgård med fokus på barns och ungdomars behov av natur. Min hypotes är att barn har ett visst behov av spänning och lek även om de är sjuka.
Litteraturstudien bygger på litteratur som framförallt handlar om utemiljöns positiva inverkan på barns utveckling, lek och hälsa. Den litteratur jag fick fram som talade om utemiljöns påverkan på det sjuka barnet och dess sjukhusvistelse innefattade tyvärr nästan inte alls barn som vistas på hospice.
Intervjuer utfördes med två barnsjuksköterskor på Lilla Erstagården, samt med en kurator och en förälder. För att få en bredare kunskap om sjuka barn och ungdomars behov av utemiljö kontaktades även lekterapin på Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna, där jag utförde en intervju med en lekterapeut. Då jag valde att begränsa antalet intervjuer passade den kvalitativa, halvstrukturerade intervjumetodiken bra då denna metod tillåter anpassning efter intervjupersonerna. Det gör det möjligt att fånga upp den vardagssituation som intervjupersonerna förmedlar genom deras egna erfarenheter.
Genom intervjuerna kom jag fram till att barnen och ungdomarna som kommer till Lilla Erstagården för terminalvård oftast är alldeles för sjuka när de kommer dit och därför är behovet av en utemiljö som är tillgänglig, spännande och rolig inte aktuell för dem. Det visade sig istället att de sjuka barnen och ungdomarna inte var den enda brukargruppen, utan det fanns tre: patienterna, syskonen och föräldrarna vars behov skall tillfredsställas. Med stöd från intervjuerna och litteraturen kom jag fram till tre tillämpningar för att tillgodose alla tre brukarnas behov av natur. De sinnliga upplevelserna för patienterna likväl som syskonen. Det egna krypinet för syskonen. En plats för sinnesro för föräldrarna att få lugn och ro.