Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att människan blir påverkad av miljön hon har omkring sig är
ingen ny idé, och att vi mår bättre i naturmiljöer än i andra miljöer
är också något man har trott länge. På senare tid har det kommit
platser i form av hälsoträdgårdar som är skapade just för att göra så
att vi mår bättre. Det finns både rehabiliteringsträdgårdar där man
aktivt arbetar i trädgården för att må bättre, restorativa trädgårdar
där det är miljön som ska påverka till att människor mår bättre och
rehabiliteringsträdgårdar där både miljön och aktivt arbete ska verka
för att få människor att må bättre.
I detta arbete ligger fokus på själva mljöns påverkan på människor
utan aktivt arbete i miljön och i arbetet undersöks hur en bra
restorativ trädgård kan skapas. Detta görs genom en litteraturstudie
över olika teorier om varför människor mår bra i naturmiljöer, vilka
utemiljöer och element människor tycker bäst om, och olika förslag
över vad en restorativ trädgård bör innehålla. Samt även en fallstudie
över Hälsoträdgården i Torup, en befintlig hälsoträdgård där den
restorativa aspekten har en stor roll. Underlaget som framkommit
genom litteraturstudien och fallstudien har sedan applicerats i ett
designförslag över en restorativ trädgård för Lilleskog, en stiftsgård
utanför Alingsås.
Resultatet visar att det finns många aspekter att tänka på vid
skapandet av en restorativ trädgård, men att också flera av
aspekterna går in i varandra. Teorier om varför vi mår bra i
utemiljön handlar om att det är biologiskt, något som utvecklats
under evolutionen. Om att naturmiljöer ställer färre krav på
människor, och om att naturmiljöer innehåller många element
som vi kan bli fascinerade av vilket gör att vi kan vila den riktade
uppmärksamheten som i annat fall kan göra oss mentalt utmattade.
Det har visat sig att miljöer människor tycker om också är mer
restorativa, vilket gör att det är viktigt för en restorativ trädgård att
ha en miljö människor tycker om. Andra saker som är viktiga för
en restorativ trädgård är att det finns en känsla att man kan röra
sig länge i området utan att korsa några gränser, att det finns en
känsla av att det finns mer att upptäcka än bara det som syns vid
första anblicken, att miljön har en läsbarhet och att det går att förstå
miljön. Det är också viktigt att miljön ger en känsla av att ha kommitbort från kraven och in i en annan värld. En restorativ trädgård ska
erbjuda en variation av platser att vara på, olika fysiskt krävande
gångar att gå på och den ska stimulera alla sinnena. Trädgården ska
vara rofylld, det ska finnas en vildare del och den ska kännas trygg.
Det ska också finnas restorativa element så som sten, vatten, levande
växter och ett ofarligt djurliv.
Designförslaget visar hur dessa punkter skulle kunna realiseras i ett
faktiskt förslag. Här framkommer att flera av aspekterna ger stort
utrymme för egen tolkning och också att platsen har stor betydelse
för hur designen blir. Underlaget går ändå att använda som hjälp vid
utformandet av en restorativ trädgård, och även om det inte skapar
en exakt mall så går det att använda det som checklista och som
inspiration för skapandet av en restorativ plats.

The thought that we are affected by our surroundings is not new.
Neither is the thought that natural environments are good for us.
In later years health gardens, which is places specifically designed
to make people feel better, have begun to appear. There are both
rehabilitation gardens where the well-being is improved by activity,
mainly cultivation, in the garden, restorative gardens where it is the
surrounding environment that are supposed to improve the wellbeing
and rehabilitation gardens where both the environment and
the activity in the garden contributes to the well-being.
In this thesis the focus lies on the outdoor environment’s effect on
humans without any special activities taking place and the thesis
investigates how a good restorative garden can be created. This is
done by literature studies on different theories about why natural
environments are good for people, on which elements and outdoor
environments most people prefer and on different theories and
suggestions on what a health garden should contain. The thesis
also contains a case study over Häsloträdgården i Torup, an existing
health garden where the environment plays an important part for the
rehabilitation. The aspects which came out from the literature studies
and the case study are thereafter applied in a design proposal on a
restorative garden for Lilleskog, a diocese garden situated outside of
Alingsås, Sweden.
The result shows that there are several aspects to think of when
creating a restorative garden. Though many of them are similar
and interwoven with each other. The theories about why natural
environments have a positive effect on humans are that it is
something biological, something we learned through evolution.
That it is because the natural environment have lower demands on
people which is easier to cope with and that it is because natural
environments contains many elements that can fascinate people and
let them rest from using their direct attention, which when used too
long can create mental fatigue. It is also shown that the environments
people prefer also are the environments that are more restorative. A
restorative garden should therefore have an environment people like.
Other aspects that are important for a restorative garden is that there
is a feeling of extent, that there’s a feeling that one can move around in the garden during a long period of time without crossing any
borders, and that the garden has a feeling that there are more in it,
more to explore, than what is visible just at the first glance. It is also
important that the environment have coherency and legibility, and
that it gives a feeling of being in another world. A restorative garden
should offer a variety of places, a variety of paths with different
physical demands, and stimulate all of our senses. The garden
should be peaceful, there should be one part that is a bit wilder, and
the garden must feel safe. A restorative garden should also contain
restorative elements such as stones, water, living plants and an
unthreatening animal life.
The design proposal shows how these aspects can be implemented
in practice. From this emerge the realisation that several of the
aspects for creating a restorative garden gives a big spectrum for
own interpretations and also that the place for the garden plays a
great part in how the design will look like. However these aspects can
still be used as a help when designing a restorative garden, both as a
checklist and for inspiration.