Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

När landskap beskrivs som 'ett område sådant som det uppfattas av
människor' blir tolkaren en viktig part i formulerandet av vad ett land- skap är. Landskap kan då förstås som en representation av ett område. Då landskap även utgör den scen där livet utspelas, där relationen mellan människan och den värld hon lever i utvecklas, så kan landskap också förstås som en representation för vad denna relation kan vara och hur den kan te sig.

I dagens globala samhälle har de områden som människan vardagligen vistas i blivit allt mer separerade från de produktionsområden som denna vistelse kräver. Tillskrivandet av värden och föreställningar
på jorden sker idag snarast genom ett distanserat brukande, genom konsumtion - att handla (shoppa) har blivit att handla (agera). När distansen till det egna brukandet av ett område ökar så ökar även tolkningsföreträdet hos dess medialt kommunicerade representationer. Även i de fall då en individ är brukare av ett område så kan mediala representationer av området ifråga (landskap), trots att dessa inte stämmer överens med den personliga erfarenheten av det samma (landskap), påverka individens agerande och därmed det den represen- terar (området).

Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan män- niskan, den värld hon lever i och hennes möjlighet till förståelse för sin påverkan på och beroende av den samma. Mer ämnesspecifikt är
syftet att förstå landskapsarkitektens roll som medskapare av landskap (representationer i form av landskapsarkitektur) och därmed möjlighet att påverka förutsättningarna för olika typer av erfarenheter av och kunskaper om den värld människan lever i och hennes relation till den samma. För att göra detta fokuserar uppsatsen på den svenske konsu- mentens relation till matproduktionens landskap.
Litterära studier om den svenske konsumentens fysiska relation till
och mentala uppfattning om matproduktionens landskap har bedrivits för att förstå hur relationen har förändrats genom tiderna. En histo- risk återblick visar att den svenske konsumenten, på relativt kort tid, gått från att vara brukare av till att bli åskådare till matproduktionens landskap. Det är en distansering som, särskilt när det kommer till marknadsföring av matprodukter, bidragit till en ökad anspelning på "naturen" som "det goda" och ett trygghetsskapande genom sam- mankoppling till specifika geografiska positioner. Vidare har distanse- ringen till brukandet av matproduktionens landskap givit plats åt olika ideallandskap. Mest framträdande är det som formulerades i samband med nationalromantiken, strax innan sekelskiftet 1900. I berättelser, bilder, och senare även i reportage och reklam reproducerar denna ett matproduktionslandskap som anspelar på ett förskönat liv före den agrara och industriella revolutionen.

Den svenska konsumentens erfarenhet och kunskap om matpro- duktionens landskap baseras på den personliga interaktionen med områden tillägnade åt matproduktion, men även på representationer av dessa. Med syftet att utforska och illustrera utbredningen av de två kompletteras de litterära studierna med en empirisk studie av Polarbröds Rågkaka. I studien kartläggs och jämförs Rågkakans re-
klamlandskap och de fysiska landskap där Rågkakans ingredienser har producerats. Studien utgör ett belysande exempel på den svenske kon- sumentens nutida relation till matproduktionens landskap, där mot- stridiga representationer skapar ett tolkingsutrymme för vilken typ av landskap den egna konsumtionen (handlandet) är delaktig i att skapa.
Landskapsarkitektur kan liknas med reklam såtillvida att den finns
där, om inte för att sälja, så åtminstone för att lyfta fram vissa utvalda egenskaper. I skapandet av möjliga erfarenheter och kunskaper - ge-
nom kommunicerandet av olika representationer av vad ett område (/omvärlden) är och vilka möjliga relationer människans kan ha till det (/den) - har jämte den mediala bilden och reklamen, landskapsar- kitekturen en roll att spela. Förstådd som en representation som visar
på möjliga relationer mellan människan och den värld hon lever i, kan landskapsarkitekturen därmed användas som verktyg för en förändrad förståelse för, och värdering av, människans relation till den värld hon lever i. Vid tal om exempelvis en ekologiskt hållbar samhällsutveckling med landskapsarkitekturen som medel ligger lösningen troligen inte
i vilken betongsten som används utan snarare i möjligheterna att för- ändra samhällets perspektiv och beteende gentemot ekosystemen. Det är en förståelse och värdering som landskapsarkitekten, genom ska- pandet av landskapsarkitektur, har en möjlighet att antingen försvåra eller underlätta.

When landscape is described as 'an area, as perceived by people' the
interpreter becomes an important part in the formulation of what a landscape is. Landscape can thus be understood as a representation of an area. As landscape also is a setting in which life is lived, where the relationship between man and the world in which he lives evolve, landscape can also be seen as a representation of what this relation- ship might be like.
In today's global community the areas in which people stay has be- come increasingly separated from the production areas that such a
stay require. Today, values and beliefs are inscribed onto earth through great distance, namely through consumption. Greater physical dis- tance between the consumer and the harvested area (in the broadest sense) makes representations communicated through media more influential. Even in cases where the representation of an area (land- scape) communicated through media is not consistent with personal experience of the same area (landscape), it affects people's behavior and hence what it represents (the area).
The purpose of this paper is to examine the relationship between man and the world in which he lives, as well as his ability to under- stand his own impact and dependency on the latter. A further aim is to understand the landscape architect's role as co-creators of land- scapes (representations in the form of landscape architecture), and thus the possibility of influencing the conditions for different types of experiences and knowledge of the world in which man lives. To do this, the paper focuses on the Swedish consumer's relation to the landscapes of food production.
Literary studies of the Swedish consumer's physical relationship to
and mental idea of the landscapes of food production have been con-
ducted to understand how the relationship has changed over time. A
historical review shows that the Swedish consumer, within a relatively
short period of time, has changed from a harvester (user/insider)
into a spectator (outsider) of the landscapes of food production. This separation has contributed to a more widespread allusion to "nature" as something "good" and the use of reference to specifc geographic locations as a sign of assurance. In particular, this applies to the mar- keting of food products. Further, the disconnection from harvesting the landscapes of food production has given way to various ideal landscapes. The most noticeable is the one formulated in the context of the national romantic movement just before the 20th century. Sto- ries, pictures, and eventually editorials and advertisements reproduce
a landscape of food production that alludes to an embellished life
before the agrarian and industrial revolution.

The Swedish consumer's experience and knowledge of the landscapes of food production is based on personal interaction with areas dedi- cated to food production, but also on the representations of these areas. With the aim of exploring and illustrating the prevalence of the two, the literary studies are complemented with an empirical study
of the Swedish bread; Polarbröd's Rågkaka. The study identifes and compares Rågkakans advertising landscape and the physical land- scapes where Rågkakan's ingredients are produced. The study pro- vides a vivid example of the Swedish consumer's current relationship with the landscapes of food production, where conflicting representa- tions leave room for interpretation regarding what type of landscape the consumer is involved in creating (through consumption).
Landscape architecture can be compared to advertising in the sense
that both professions focus on highlighting selected properties of an
object/an area. In the creation of possible experiences and knowledge
- through the communication of different representations of what an
area is, and the possible relations that man may establish - landscape architecture has an important role to play next to the media images and advertising. When discussing, for example, the means of ensuring ecologically sustainable development through landscape architecture, the solution is likely not to be related to the concrete blocks used, but rather in the ability of changing society's perspective and behavior towards ecosystems. Achieving this requires changing ways of under- standing and evaluating man's relationship to the world in which he lives. Through the creation of landscape architecture, the landscape architect has an opportunity to either impede or facilitate a sense of understanding and evaluation.