Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag ökar antalet fall av utmattnings- och stressrelaterade sjukdomar i västvärlden. Inom
området landskapsplanering finns tankar om att detta har ett samband med dagens snabbt
växande städer och minskade utrymme för återhämtning i grönområden. Inom
miljöpsykologin lyfter Rachel och Steven Kaplan, Roger S. Ulrich och Patrik Grahn fram
miljön och omgivningens inverkan på mental utmattning och återhämtning. Målet var att
undersöka, diskutera och jämföra deras teorier om mental återhämtning kopplat till
upplevelsen av gröna miljöer med fokus på de tre delarna (1) det tillstånd en individ
återhämtar sig ifrån, d.v.s. stress och mental utmattning, (2) hur återhämtningsprocessen går
till och (3) vilka miljöer som främjar återhämtningen, speciellt människans förhållande till
naturen. Syftet var att ge en utökad förståelse för hur människan fungerar mentalt i relation till
sin omgivning, en kunskap som är viktig att ha i rollen som landskapsarkitekt vid
argumentation för införande och praktisk utformning av hälsofrämjande miljöer. För att nå
detta genomfördes en retrospektiv litteraturstudie där material söktes i vetenskapliga
databaser. Viktiga sökord var: stress, rekreation, restoration, mental återhämtning i
kombination med miljö, miljöpsykologi, natur, grönska, såväl som orden Kaplan, Ulrich och
Grahn och olika kombinationer av dessa. En teori om människans relation till sin omgivning
framförd av paret Kaplan är den s.k. Attention Restoration Theory som föreslår att människan
har två typer av informationsintag, riktad uppmärksamhet och fascination. Bristen på
koncentrationsförmåga som uppstår vid utmattning beror på avsaknaden av den riktade
uppmärksamheten. Genom bland annat att stimulera fascination, som främst uppstår i mötet
med naturen, kan sinnet åter komma i balans. Ulrich teori om människans intag och
bearbetning av intryck, Psychoevolutionary Theory, har sin idégrund i modern forskning inom
klinisk psykologi och beteendemedicin och har en stark koppling till det evolutionära arvet.
Vidare anser Ulrich att den emotionella vetenskapen har glömts bort inom
landskapsarkitekturen och betonar vikten av kunskap om hjärnans funktion vid skapandet av
restorativa kvalitéer i park- och naturmiljöer. För Grahn har begreppet perception stor
betydelse för den mentala återhämtningsprocessen vilket kommer till uttryck i hans teorier om
människans relation till naturen, Role-Play Theory och Scope of Meaning/Scope of Action
och i modellen Behovspyramiden. Grahn understryker att det inte bara är själva miljön utan
också människans mentala tillstånd som spelar roll i relationen mellan människa och natur.
Vid utformning av restorativa miljöer är det vikigt att ta hänsyn till människans alla sinnen.
Alla teorier om mental återhämtning i naturmiljöer har sin grund i en eller flera av idéerna:
evolutionärt arv, inlärningsmekanism, miljöns stimulerande och överbelastande effekter och
kulturell påverkan. Vid en jämförelse av Kaplans, Ulrich och Grahns teorier blir det tydligt
alla tre har en syn på naturens inverkan på människan som mycket starkt kopplar till vårt
evolutionära arv, varför deras teorier kan inkluderas i den s.k. evolutionära
förklaringsmodellen. Tydligt är att Ulrich i sina tankar utgår ifrån den ursprungliga miljöns
strukturer och komponenter som än idag tycks finnas i vår omgivning. Till skillnad från
Ulrich har Kaplans och Grahns teorier även inslag av idéer som kan kopplas till
förklaringsmodellerna ”inlärningsmekanism” men även ”stimulans och överbelastning”.
Ulrich och Kaplans teorier om människans förhållande till naturen finns även till
förklaringsmodellen ”kulturell påverkan”. Teorierna ter sig i vissa avseenden subjektiva och
kan därför vara svåra att tolka. Handfasta modeller för utformning av restorativa naturmiljöer
verkar saknas och kan därför för de flesta landskapsarkitekter vara svåra att införliva i den
rutinmässiga skapandeprocessen.