Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Människan är i allt större utsträckning urban och när städerna förtätas är det ofta friytorna som går förlorade. Detta trots att grönska har flertalet positiva effekter som att förse oss människor med livsnödvändiga ekosystemtjänster. För att åstadkomma ett hållbart stadsliv måste stadens friytor planeras på ett medvetet sätt som gör dem attraktiva och hälsosamma för människor, djur och växter. Att integrera ekosystemtjänster i planeringssammanhang är ett angreppssätt som används allt mer för att främja en hållbar stadsutveckling. I Malmö som beräknas växa med 100 000 invånare de närmsta tjugo åren finns en ambitionen om en tät och samtidigt grön stad. För att nå dit krävs strategier, där grönytefaktorn är en av dessa. Genom att tillämpa grönytefaktorn ska fungerande ekosystemtjänster säkras. Frågan är dock om grönytefaktorn är ett framgångsrikt planeringsverktyg för att skapa täta städer med fungerande ekosystemtjänster? Syftet med detta examensarbete är att svara på denna fråga genom att kritiskt granska de direkta effekterna av grönytefaktorn i förhållande till urbana ekosystemtjänster. Rekreation, lokalklimat, luftrening, bullerreducering, urban odling, samt dagvattenhantering är alla ekosystemtjänster med relevans för urbana områden och som ingår i denna studie. Genom en fallstudie granskas dessa nämnda ekosystemtjänster på totalt 20 fastigheter företrädesvis belägna i Malmö stad, för att undersöka grönytefaktorns relevans i sammanhanget.

The amount of people is increasingly urban, and when cities are densified it’s often the open spaces that are lost. This is made despite the several positive effects that come with greenery, which provide humans with essential ecosystem services. Open spaces have to be planned in a deliberate way to achieve a sustainable urban living, in order to reach attractiveness and healthiness for humans, animals and plants. The approach of integrating ecosystem services into a planning context is increasingly applied to promote sustainable urban development. In Malmö, the number of inhabitants is expected to grow by 100 000 people in a period of twenty years. The ambition is to develop a dense and at the same time green city. To achieve this objective it’s important to have relevant strategies, where the biotope area factor is used as one of those. By applying the biotope area factor functioning ecosystem services will be secured. The question is though, whether the biotope area factor is a successful tool for creating dense cities with functioning ecosystem services? The objective with this final thesis is to give an answer to this question, by critically examining the effects of the biotope are factor in relation to urban ecosystem services. Recreation, local climate, air purification, noise reduction, urban farming and storm water management are all ecosystem services relevant for this study. A case study is made in order to examine these ecosystem services on a total amount of 20 properties, mainly located in the city of Malmö, and furthermore to investigate the relevance of the biotope area factor in this context. The result shows that the only ecosystem services that are affected by the biotope area factor is storm water management and noise reduction, whilst it’s impossible to make a connection between the biotope area factor and the rest of the services mentioned above. Thus, the conclusion is that the desirable effect of the biotope area factor isn’t big enough on all of these urban ecosystem services. Despite if the city of Malmö want to apply the biotope area factor continuously on projects, the inquires is why? If the keeping objective is to meet functioning ecosystem services, the sub-factors included in the biotope area factor requires adjustments.
Sammanfattning
Abstract