Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I följande examensarbete undersöks hur kvigors utfodring påverkar marmoreringen.
Under undersökningens tid har nio nötköttsproducenter intervjuats. Samtliga hade under
2011 levererat kvigor för slakt till Team Ugglarps anläggning i Hörby. Intervjufrågorna
berörde främst hur producenterna hade utfodrat kvigorna, men även information om
stalltyp och betesdrift noterades.
Syftet med undersökningen var att få mer kunskap om hur utfodringen kan påverka
köttets marmorering, samt att se om det fanns någon speciell utfodringsstrategi som ska
följas för att få bra marmorering.
Marmorering på nötkött påverkas av flera faktorer. Olika raser har olika egenskaper för
att få bra marmorering på kött. Men även djurets ålder, kön och djurkategori påverkar
marmoreringen. Fodret är också viktigt. Olika foder har egenskaper som kan påverka
marmoreringen.
Under 2011 bedömde Team Ugglarp marmoreringen på alla djur som slaktades. Sextio
producenter, jämnt fördelade mellan producenter med genomsnittligt högt eller lågt
marmorerningsresultat blev tillfrågade via ett brev om de ville delta i undersökningen.
Nio producenter svarade varav sex hade högt marmorerningsresultat och tre lågt
marmoreringsresultat. Tillsammans hade producenterna skickat 107 st kvigor till slakt.
Intervjuerna genomfördes och resultaten analyserades.
Resultatet från undersökningen visade att producenter med högt marmoreringsresultat
oftare arbetade med sin nötköttsproduktion på heltid. Deras kvigor var oftast korsningar
av flera raser. Stallen var väldigt varierande men majoriteten hade sina kvigor i lösdrift
med liggbås. Grovfodret utfodrades ofta två eller fler gånger om dagen och var oftast
kort hackat och de flesta producenterna utfodrade också kraftfoder till sina kvigor.
Producenter med lågt marmoreringsresultat hade ofta ett jobb vid sidan om sin
nötköttsproduktion. De använde sig av tyngre raser. Stallarna var kalla lösdrifter med
djupströbädd. Grovfoder och kraftfoder utfodrades endast en gång om dagen.
Hacklängden på grovfodret var mer varierade mellan producenter med lågt
marmorerningsresultat.
Slutsatsen från arbetet var att vallfodret inte påverkade kvigornas marmorering något
nämnvärt. Producenter som gav kraftfoder i fri tillgång fick bra marmorering även vid
användning av tyngre raser. Främst var det rasernas marmoreringsegenskaper som
påverkade då endast vallensilage utfodrades. Mer information behövs till
nötköttsproducenter om hur de själva ska kunna påverka marmoreringen. Men även
slakterierna behöver ändra sin betalning efter köttets marmorering, annars lär
nötköttsproducenter inte sluta producera tunga djur med låg marmorering.

The effect of feeding on meat marbling in heifers has been studied. Nine beef producers
who sent heifers for slaughter to Team Ugglarps abattoir in Hörby in 2011 were
interviewed. The questions were primarily focused on how the producers had fed their
heifers. Information about housing system and grazing were also recorded.
The object of this study was to obtain more knowledge about how the feeding of heifers
could affect meat marbling, and also to see if there is any particular strategy to follow to
get good marbling.
The marbling in beef is affected by several factors. Different breeds have different
characteristics to get good marbling in meat. Also the animal’s age, gender and category
affect the marbling. The forage is also important; the forage quality can affect the
marbling.
All animals slaughtered at Team Ugglarp during 2011 were classified for marbling.
Sixty producers, equally divided between producers delivered animals with an average
high or low marbling result, were sent an invitation to participate in this study. Nine
producers answered, six had animals with high marbling and three had animals with low
marbling results. Together the producers had sent 107 heifers to slaughter. The
interviews were conducted and the results were analyzed.
The results of the study showed that producers who bred heifers with high marbling
often worked full time with the beef production. Their heifers were mostly crossbreeds.
The housing systems differ but the majority had their heifers in cubicle housing. The
roughage was often fed two or more times a day and was usually chopped short. Most of
the producers also fed concentrate to the heifers. Producers with low marbled animals
often had another job besides the beef production. They used large and heavy cattle
breeds. These producers used cold loose housing systems with straw bedding. They only
fed roughage and concentrate once a day and the roughage`s chop length varied more
with these producers.
The conclusion from this work was that forage feed didn’t affect the heifers marbling
significant. Producers which fed concentrate ad libitum got good marbling on heavier
breeds. When only grass silage was fed to the heifers the cattle breed had most effect on
the marbling. More information is needed to the beef producers about how they can
influence marbling. The slaughter houses need also to pay more for well marbled meat;
otherwise the beef producers will not stop producing heavy animals with low marbling.