Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I denna studie har jag tittat närmare på värdena för rådata i skörd av spannmål, genom att
utvärdera skördekartering från tre olika fält, två fält på Sannarps egendom och ett fält på
Nya Fjällalunda gård. Gårdarna ligger i Halland utanför Falkenberg och Sannarp AB står
för driften av båda enheterna. De skördekarterade grödor som ingår i studien är foderkorn,
rågvete samt höstvete. Studien har gått till på det viset att i de tre fälten har två provytor
belägna nära en markarteringspunkt valts ut. I provytorna har rådata lästs ut från
skördedata och sedan jämförts med medelvärdet för fältet. Det har gjorts för två skördar
med samma gröda för de valda fälten.
Alla skördedata som använts kommer från Sannarp och har sedan tidigare bearbetats för
att ge en bild av utfallet. Ytorna som användes valdes ut med hänsyn till topografin i
fältet. Varje vald yta omfattar ca 900m².
Syftet med studien var att titta på skillnader emellan skördekartor från samma fält under
olika tidpunkter. Detta gjordes för att se om det var några stora skillnader vid odling av
samma gröda. I studien ville jag också jämföra invägd skördad vara med den mängd som
visades vid skördekarteringen. Då det idag finns mängder med obearbetad skördedata är
detta intressant, för att utvärdera vilken vikt som bör läggas på skördekartan vid planering
av insatser i fält.
Precisionsodlingen är en möjlighet inom lantbruket att optimera insatsvaror och
odlingsmetod. Inom precisionsodling ingår skördekartering som ett moment. I Sverige har
det funnits möjlighet att skördekartera sedan mitten på 1990-talet. För att kunna utföra
skördekartering krävs att skördetröskan är utrustad med skördemätare som är kopplad till
en GPS, samt att skördetröskan kan lagra insamlad data. Data som samlats (rådata)
bearbetas sedan i gårdsdatorn för att skapa färdiga skördekartor. För att få en så korrekt
mätning som möjligt krävs noggrann inställning och kalibrering av mätutrustningen.
De resultat som visas i studien visar att avkastningen följer från år till år, och att de
provytor som valts ut avkastar som förväntat efter den praktiska erfarenhet som funnits om
fälten sedan tidigare. Att platserna för provytorna valdes efter den uppfattade avkastning
styrks i den statistiska sammanställningen. Antal skördekarterings punkter inom
provytorna har skiljt emellan grödorna 35 st. för höstvete, 65 st. för vårkorn och 90 st. för
rågvete. Det hade varit önskvärt med fler punkter i höstvetefältet. Markkarteringen visar
inte på några avkastningsbegränsade faktorer i provytorna, och värdena från karteringen
skiljer sig inte mycket emellan provtagningarna.
Studien visar således att det är liten skillnad i skörd inom samma yta mellan olika år i
samtliga tre grödor . Studien är för liten för att säga att detta gäller generellt men visar att
det är så på de provytor som valts ut. Fler upprepningar av försöken skulle vara önskvärt.

In this study I will look into differences in yield in ceral crops, by evaluate yield maps
from three different fields, two of the fields are located on Sannarps Egendom and one
field are lockated on Nya Fjällalunda gård. Those two farms are situated on the west coast
of Sweden near the town Falkenberg, Sannarp AB farms both of these properties. This
study will look closer to three crops frequently used in the crop rotation these are barley,
winter wheat and triticale. To study the differences in yield in the three different fields I
chose two test areas in each field close two a point where soil sampling have been done.
Data from the yield maps close to the soil sample point have been compared with the
average yield for the field. I have done this twice in the same field with the same crop.
All the yield data used in this study are collected at Sannarp, and have been worked thru to
get them as correct as possible. Those test areas two on each field were chosen by the
topography on the fields. Each test area is about 900 m².
The purpose with this study was to compare yield maps from the same field in a different
numbers of years. This has been done to see if there are any differences in the yield on the
same spot from year to year. In the study I even want to compare the actual yield from the
scales on the farm to the yield maps. On Swedish farms there are a lot of yield data which
how aren’t used for anything. The reason for that could be that that they don’t rely now
the use for it.
Precision farming are an opportunity for the farmers to optimize the inputs to the cropping
system by collecting information about their fields. One of the most common part in
precision farming is yield mapping. The opportunity to use yield mapping has been
available in Sweden since the mid 1990s. To be able to do yield mapping the combine
harvester have to be equipped with a yield logger hocked up to a GPS receiver, and a
memory card. The data collected to the memory card are called raw data so you will need
a program on your computer to transform yield data to a yield map. To get a correct yield
map that’s very important that the yield mapping equipment are correct calibrated.
The result shows that it’s no differences in yield from year to year in these three crops.
Those test areas yields as expected from knowledge of field. The yield measured on the
scales don’t compare well to the yield on the map in wheat and triticale, the yield in barley
compare better with the two parameters. The difference from the scales and the yield map
it’s about the settings of the equipment. In the test areas have there been 35 samples spots
in winter wheat, 65 sample spots in barley and 90 sample spots. It would have been useful
to have more sample spots in winter wheat. I couldn’t find a reason to the variation in
yield related to results of the soil samples, the results from the soilsamples.
This study shows that it’s not any different in the yield in the same area during different
years in those three crops. The study is only for two years for each crop with a bigger set
of data you should be able to see if this is really true. I would be useful to have more
repetitions in each crop.