Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

För att den svenska skogsindustrin även fortsättningsvis skall kunna bidra positivt till den svenska ekonomin så är virkesförsörjning till industrierna kritisk. Den svenska skogen ägs till 50 procent av privata skogsägare (Skogsstyrelsen, 2012). Detta ger dessa en viktig roll i den svenska virkesförsörjningen då privata skogsägare utgör en stor del av marknadens virkesutbud.

En skogsägares beslut om avverkning kan styras av olika mål, några av dessa är (Bertholdsson et. al., 2012):
• Rekreation och jakt
• Känslan av att äga skog
• God långsiktig avkastning
• God kortsiktig avkastning

En skogsägare som styrs av känslan av att äga skog kan vara motvillig till att avverka då detta kan förändra just den känslan som skogsägare har. Skogsägarens mål påverkar således virkesförsörjning till industrier. Skogsägarna i sin tur påverkas av skogspolitiska verktyg (Skogsstyrelsen, 2001). Dessa är exempelvis lagstiftning, rådgivning, utbildning och olika typer av näringsbidrag. Vid sidan av dessa ramar finns det även andra områden som inverkar kraftigt på en skogsägares beslut i näringsverksamheten och ett av de mest centrala områden är beskattning av skogsbruk.

Skogsbolag ligger idag ute med stora summor pengar när de köper virke av privata skogsägare då dessa ofta fordrar förskott. Från kontraktstillfället till dess att virket mätts in vid industri så ligger ofta företagen ute med 70-80 procent av det beräknade värdet på avverkningen. Ett sätt att gynna både skogsägaren och Sveaskog skulle kunna vara att använda betalningsplaner oftare.

Syftet med denna studie är att utvärdera förutsättningar, möjligheter och risker för Sveaskog att i större utsträckning använda sig av betalningsplaner gentemot privata skogsägare. Detta analyseras från ett skattemässigt perspektiv där konsekvenserna för skogsägare studeras. Runt dessa skogsägare förs sedan ett skattemässigt resonemang kring utsikterna med betalningsplaner för skogsägare och hur detta i sin tur kan påverka Sveaskogs verksamhet.

Genom att intervjua virkesköpare, skattekunniga, ekonomisansvariga och studera litteratur om beskattning så har denna studie kunnat genomföras. Arbetet är utformat som en kvalitativ studie.

Resultatet visar att fem typer av skogsägare kan definieras. Dessa skall då med fördel kunna använda sig av betalningsplaner vid virkesförsäljningar och dessa bör därmed Sveaskog särskilt argumentera för betalningsplaner gentemot.

Det finns många skattemässiga faktorer som påverkar en skogsägare. Mitt examensarbete har inte kunnat ta hänsyn till samtliga dessa faktorer. Att beskriva en skogsägare utifrån samtliga faktorer som påverkar denna skattemässigt är ett arbete som är överflödigt då sådana resultat svårligen kan tillämpas.

The forest industry is important for the Swedish economy (Skogsindustrierna, 2012). For the Swedish forest industry to henceforth positively contribute to the Swedish economy, the wood supply to these industries will be critical. 50 percent of the productive woodland areal is owned by private forest owners (Skogsstyrelsen, 2012), which gives them great influence in the wood supply- process.

A forest owners’ decision to harvest or not to harvest may be driven by different objectives. Some of these are (Bertholdsson et. al., 2012):
• Recreation and hunting
• The feeling of ownership
• Good long- term returns
• Good short- term returns

A forest owner who makes his or hers decision based on the feeling of owning a forest may be reluctant to fell a certain part of the forest and thus also difficult to influence by, for instance, monetary means. Forest owners’ objectives are in turn affected by forest policy tools (Skogsstyrelsen, 2012). These include legislation, consulting, education and subsidies. Alongside this framework are other various types of government tools that impact a forest owners’ decisions and one of these other important tools is the taxation of a private forest owners’ business.

Forestry companies often pay private forest owners in advance when they contract timber. From a finalized contract until the timber is measured at the industry, the companies often pay 70-80 percent of the appraised value of harvesting. One way to benefit both the landowner and the forest companies could be the use payment plans more often.

The purpose of this study is to evaluate the prerequisites, opportunities and risks for private forest owners and Sveaskog to make greater use of payment plans. This is analyzed from a taxation perspective, where different types of forest owners have been defined. Around these owners are then primarily a tax discussion regarding the benefits of payment plans and how this in turn can affect Sveaskog's profitability.

This study has been conducted by interviewing timber contractors, tax experts, financial managers and by studying taxation literature. The study is primarily a qualitative study. Guiding principles for the study has been the reliability, validity and generalizability.

The results of the thesis are that five types of forest owners have been defined. These must then be advantageously offered payment plans for timber sales. Sveaskog should therefor primarily target these forest owners with payment plans.

There are many tax factors that affect a forest owner. This means that my project could not take all factors into account. Describing a forest owner by all the factors affecting his or hers taxation would be futile, as no two forest owners are exactly the same and the results would therefore be difficult to apply in business activities.