Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under det senaste århundradet har en rad energieffektiviseringar på enskilda produkter gjorts i Sverige. Idag har regering i Sverige som mål att, genom energieffektiviseringar, bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och energikonsumtion. För att bryta sambandet har en handlingsplan med styrmedel, vars syften är att öka och skapa incitament för energieffektivisering, tagits fram. Det finns dock saker som talar emot att energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion. Teorin om reboundeffekten säger att i och med den lägre kostnaden som uppstår vid en effektivisering kommer inte energikonsumtionen att minska, eller åtminstone inte minska i samma utsträckning som effektiviseringen ökade. Den här uppsatsens syfte var att undersöka huruvida energieffektiviseringar leder till minskad energikonsumtion eller inte. För att ta reda på det studerades trender inom energikonsumtion och energipriser under perioden 1900 till 2000. Resultatet från trenderna visade att de effektiviseringar som har gjorts i Sverige inte har lett till minskad energikonsumtion. Sveriges befolkning konsumerade en lika stor andel energi av BNP år 2000 som de gjorde i början av 1900-talet, vilket tyder på att de energieffektiviseringar som har varit under perioden inte har lett till en minskning av energikonsumtionen i absoluta tal. Förklaringen till det här är en reboundeffekt på energikrävande produkter. Resultatet av empirin kopplades till modeller kring ekonomisk produktion som vilka bäst kunde förklara en reboundeffekt på energikrävande produkter.

During the last century, a number of energy efficiency improvements of particular products have been made in Sweden. Today the government of Sweden aims, through energy efficiency, decouples the link between economic growth and increased energy consumption. To break the link a statement of intent, which aims to enhance and create incentives for energy efficiency, has been developed. However, there are things that speak against that energy efficiency would lead to reduced energy consumption. The theory of the rebound effect says that with the lower cost, resulting from energy efficiency, the energy consumption will not reduce, or at least not decrease in the same proportions as the efficiency increased. The purpose with this thesis was to examine whether energy efficiency leads to reduced energy consumption or not. To examine this, trends in energy consumption and energy prices during the period 1900 to 2000 have been studied. The results from the trends showed that the efficiency improvements that have been made in Sweden have not led to reduced energy consumption. Sweden's population consumed similar proportion energy of GDP in 2000 as they did in the early 1900's, despite several energy efficiency improvements during the same period. The reason is a rebound effect on energy-intensive products. The results of the empirical data have been connected to models of economic production, which best could explain the rebound effect of energy-consuming products.