Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kartor har använts inom en lång rad olika områden och för olika syften, allt från antikens vetenskapliga
och filosofiska användning till militära syften under historiens krigstider. Det är just syftet med en karta
som utgör grunden till hur den utformas. Vilken information som ska återges bestäms efter antingen ett
spontant eller noggrant och specifikt urval. På detta sätt kan också kartframställaren påverka läsaren i
en viss riktning. Men det måste på grund av detta därför alltid finnas en viss mening med kartan. Den
används i en mängd offentliga områden för att informera och kommunicera, av många olika yrkesgrupper
för exempelvis planering eller dokumentation. Detta har lett till att vetenskapen idag visar en bred syn
på vad som kan kallas karta. Om det finns någon klar definition av vad en karta är, bör vara tveksamt.
Att en karta är en tvådimensionell avbildning av en del av jordytan duger inte längre, även om detta är
vad de flesta kanske skulle godta som en kartas definition. Nya tankar och arbeten inom kartografin tar
exempelvis upp den kognitiva (mentala) kartan. Begreppet handlar om vår förmåga att lagra och använda
oss av den orienterbara information som vi hela tiden tar in. Detta område är av särskilt intresse för
dagens professioner inom planering och konstruktion i samhället, inte minst för landskapsarkitekten.

Maps have been used in a wide variety of areas and for different purposes, ranging from the Greek
Ancient scientific and philosophical use to military purposes during wartime history. It is the purpose of a
map that forms the basis of how it is developed. The information to be reproduced is determined by either a
spontaneous or carefully and specific selection. This way the creator of the map will also be able to
influence the reader in a certain direction. Therefore a map will always have a certain point in what it is
showing. It is used in a variety of public areas to inform and communicate, by many different professions,
for example in planning or documentation. This has led to that science today shows a wide idea of what
can be called a map. If there is any clear definition of what a map is, must be doubtful. That a map is a
two-dimensional image showing a part of the earth’s surface is not good enough anymore, even though
this is what most people might accept as a map’s definition. New ideas and works in cartography for
example tell us about the cognitive (mental) map. The concept is about our ability to store and make
use of the great amount of orientation information that we constantly are being exposed to. This area
is of particular interest to today’s professions within planning and design in our society, not least for
the landscape architect.