Home About Browse Search
Svenska


Hultman, Annika, 2012. Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sällskapskaniner. First cycle, G2E. Skara: SLU, Dept. of Animal Environment and Health

[img]
Preview
PDF
161kB

Abstract

Kaniner har blivit ett allt vanligare husdjur för sällskapsbruk. Dagens sällskapskanin härstammar från den europeiska vildkaninen (Oryctolagus cuniculus) och sällskapskaninens beteenden är mycket lika de beteenden som den europeiska vildkaninen har. Den europeiska vildkaninen är ett socialt djur som lever i kolonier tillsammans med andra kaniner. Som bostad använder den europeiska vildkaninen hålor under marken. Dessa hålor gräver kaninerna själva och hålorna sitter sedan ihop med varandra genom tunnelsystem. Hålorna fungerar som bostad och skydd och en kaninkoloni skyddar sitt område mot andra kaniner. Den europeiska vildkaninen är ett bytesdjur och har utvecklat sina beteenden och sin fysiologi efter det. Hållningen av sällskapskaniner skiljer sig mycket från sättet den europeiska vildkaninen lever på. Oftast är kaninägare nöjda med sina sällskapskaniner, men då oönskade beteenden uppvisas är ägarna inte lika nöjda längre.

Rädsla och aggression riktad mot människor är exempel på beteendeproblem som går att se hos kaniner. Ofta kommer aggression mot människor från att kaninen är rädd. Rädsla hos kaninen kan komma från att den tidigare har varit med om något smärtsamt eller skrämmande. Det är viktigt att man hanterar kaninen på ett bra och säkert sätt för att förebygga att den blir rädd. Det är också viktigt att kaninen är van vid att bli hanterad för att det inte ska blir stressande för den de gånger den måste hanteras, exempelvis vid ett veterinärbesök. Det finns också metoder för att träna bort rädsla och aggression hos kanin. Aggression kan även utvecklas genom att kaninen försvarar sig själv eller någon resurs, exempelvis sin bur. Det förekommer också att sällskapskaniner är aggressiva mot andra kaniner. Aggression mot andra kaniner är något som är naturligt då kaniner inom sin grupp gör upp om en hierarki. Bristen på resurser, så som vatten- och matskålar samt liggplatser kan utlösa konkurrens som mynnar i aggression. Kaninhanar som hålls ihop kan vara aggressiva mot varandra eftersom de naturligt har en hierarki mellan sig. Kaninhonor kan visa aggression mot varandra under parningssäsongen. Att kastrera kaninerna och ha tillräckligt med resurser är ett sätt att lösa problem med aggressioner mellan individer.

Hankaniner kan spraya urin på exempelvis möbler. Detta är ett naturligt beteende som görs för att markera revir. Om kaninen sprayar urin på någon människa kan det vara i uppvaktningssyfte. Urinsprayning kan också förekomma för att kaninen vill motverka någon doft som den inte gillar. Kastrering fungerar ofta för att lösa problemet med urinsprayning.

Ett annat problem hos kaniner är att de vägrar att använda låda. I naturen väljer kaniner ut särskilda platser att göra ifrån sig sin avföring. För att få kaninen att använda låda kan man först låta kaninen välja ut en plats, eventuellt flera platser, där den gör ifrån sig sin avföring, och sedan placera en låda där. Det är också viktigt att kaninen trivs med det strö man har i lådan och ibland kan det vara en blandning av olika strö som är det bästa.

Att tugga och gräva är naturligt för kaniner och de kan börja gräva i mattor eller dynor och tugga på möbler. Man bör ge kaninen möjlighet att gräva, utomhus i marken är det allra bästa, men även någon form av leksak med något substrat som går att gräva i kan fungera. En kanin som gräver på en plats brukar sluta gräva där om den hela tiden blir avbruten när den försöker. Kaninen bör också ha någon leksak eller pinne att tugga på. Om kaninen tuggar på något den inte får kan man distrahera den så att den slutar och sedan ge den något som den får tugga på. Möbler eller liknande som kaninen absolut inte får tugga på bör avlägsnas så att den inte kommer åt att tugga på dem.

Det kan hända att kaninhonor dödar sina egna eller andras ungar. Dödandet av späda ungar kallas infanticid. Infanticid kan vara ett tecken på att kaninerna lever på för liten yta och att det har utlöst konkurrens om en bra plats att ha sina ungar på. Att hysa in kaninerna på stora ytor där det finns flera platser att ha sina ungar på är en lösning på problemet.

Det finns också problem i hållningen hos kanin. Att kaniner hålls på för små ytor är ett problem och att de hålls ensamma är ett annat. Sällskapskaninen är, precis som sin släkting den europeiska vildkaninen, ett socialt djur som behöver social kontakt varje dag. Denna sociala kontakt bör helst utgöras av en annan kanin. Det finns mycket som tyder på att kaniner som hålls ensamma inte mår så bra som de hade kunnat göra eftersom de blir inaktiva, mer vaksamma och lever kortare tid. Inaktivitet är också kopplat till att kaniner hålls på för små ytor. I det vilda kan en kanin röra sig över tre kilometer på ett dygn. Många kaninburar idag är så små att kaninen har svårt att röra sig, ligga utsträckt i sin fulla längd och utföra sina naturliga beteenden. Kaniner bör ha stora ytor att röra sig över och sällskap av andra kaniner. Att låta kaninen springa lös kan vara att föredra och det ger också kaninen en mer varierad och intressant miljö. Att ge kaninen tillgång till bolåda är bra, då får kaninen någonstans att vila och söka skydd så som den i det vilda skulle ha gjort i en håla. Lådan ska vara utformad så att kaninen kan stå och ligga ovanpå den.

Sammanfattningsvis kan man säga att de beteendeproblem som har uppmärksammats här, är kopplade till vad kaninen är för slags djur och ibland är de så kallade beteendeproblemen egentligen helt normala beteenden för kaninen. Många beteendeproblem och problem i inhysningen av kaniner skulle antagligen kunna avhjälpas genom kunskap om vad kaninen är för slags djur och vilka beteenden som är naturliga. Många beteendeproblem är också lättare att förebygga snarare än att eliminera dem när de väl uppstått. Kaniner ska hanteras på ett bra och säkert sätt, ha sällskap av andra kaniner och en bra boendemiljö. En bra boendemiljö innebär stora ytor att röra sig över, en eller flera trygga bolådor att söka skydd i, leksaker att tugga på, möjligheter att gräva, en eller flera lådor som enligt kaninen innehåller ett bra strö och är placerade på platser som kaninen själv valt.

Main title:Beteendeproblem och inhysningsproblem hos sällskapskaniner
Authors:Hultman, Annika
Supervisor:Andersson, Maria
Examiner:Jung, Jens
Series:Studentarbete (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa)
Volume/Sequential designation:402
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:VK002 Ethology and Animal Welfare - Bachelor's Programme 180 HEC
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Keywords:sällskapskanin, beteendeproblem, kaninhållning, inhysningsproblem, inhysning, kunskap
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1485
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1485
Subjects:Animal husbandry
Animal ecology
Miscellaneous animal disorders
Language:Swedish
Deposited On:15 Aug 2012 06:40
Metadata Last Modified:15 Aug 2012 06:40

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits