Home About Browse Search
Svenska


Fors-Jadin, Sara, 2012. Inkalvningsålder : dess påverkan på utslagsålder och utslagsorsak. First cycle, G1E. Alnarp: SLU, Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

I Sverige är den genomsnittliga inkalvningsåldern 28-29 månader. Trots att rådgivningen rekommenderat en sänkning de senaste 20 åren så har nästan ingenting hänt. Inkalvningsåldern beror på tillväxten och ett välutvecklat land som Sverige borde inte ha några problem med att ha bra tillväxt. Ändå ser det ut som det gör och i dagens läge där branschen är hårt ekonomiskt pressad är det inte ekonomiskt försvarbart. Marcus Oskarsson, lönsamhetsexpert på Svensk Mjölk, har räknat ut att en lantbrukare förlorar 400 kr/kviga för varje månad inkalvningsåldern fördröjs, räknat utifrån en optimal inkalvningsålder på 24 månader.
I den här undersökningen är målet att ta reda på om det finns något samband mellan inkalvningsålder, utslagsålder och utslagsorsak. Svaret på den frågan kan göra det lättare för rådgivningen att motivera för lantbrukarna vilken inkalvningsålder som är lämplig. Även om rådgivningen varit medveten om den ekonomiska vinsten i nästan 20 år så har de alltså inte kunnat motivera tillräckligt. Det kan vara så att det ekonomiska inte är det enda som spelar roll för lantbrukarna. Nu går det att visa för dem att kvigor som kalvar tidigt faktiskt, enligt denna studie, mjölkar mer och har lika många månader i produktion som en som kalvar sent. Med hjälp av detta går det kanske att få upp ögonen för att sänka inkalvningsåldern. I den gjorda studien visade det sig också att inkalvningsåldern inte påverkar utslagsorsaken, enligt ANOVA-testet, men att det ändå går att se vissa mönster för inkalvningsålder och utslagsorsak. Utslagsåldern påverkar däremot utslagsorsaken och de mönstren går också att följa genom att titta på de framtagna diagrammen. Det går att se en viss tendens i denna studie att små gårdar har högre inkalvningsålder än stora. Dock kunde ingen statistisk skillnad ses.
Tillväxten är som sagt viktig, enligt många danska forskare är det den som styr mjölkavkastningen senare i kvigans liv, därför är det noga att kvigan inte växer för fort under den kritiska perioden, 3-12 månader, eftersom det då kan påverka mjölkavkastningen negativt. Rekommendationerna ligger på en viktökning av max 800 g/dag under den perioden. Före och efter denna period är kvigan mer tolerant för snabb viktökning och bör då gå upp minst 650 g/dag före och upp till 850 g/dag efter.
Materialet har samlats in med hjälp av Skåne Semin och kodatabasen Ko-kontrollen. Totalt togs 332 skånska besättningar ut ur materialet som var okänt antal från början. Det fanns besättningar som sållades bort från det ursprungliga materialet, på grund av att de saknade relevant fakta då de ej hade varit med ett helt kontrollår eller hade utgått. Materialet behandlades sedan i Excel och i Mini-tab.
Undersökningen visade att:
- inkalvningsåldern inte har att göra med utslagsorsak.
- utslagsålder har att göra med utslagsorsak.
- vissa utslagsorsaker, till exempel ”benlidande”, tycks ha ett visst samband med inkalvningsålder och utslagsålder medan andra känns mer slumpmässiga
- mjölkavkastningen blir högre vid en lägre inkalvningsålder.
- kon är ungefär lika många månader i produktion oavsett vilken inkalvningsålder hon har. Det vill säga, kor med senare inkalvningsålder blir äldre men mjölkar lika länge som de med låg inkalvningsålder.

,

In Sweden, the average age at first calving is 28-29 months. Despite it has been recommended a lowering of the age the last 20 years, very little has happened. Age at first calving depends on growth rate and a well-developed country as Sweden should not have a problem in having good growth rate. Nevertheless, it looks like it does today; and since the line of business is under hard economic pressure it is not economically justifiable. Marcus Oskarsson, profitability expert at the Swedish Dairy Association, has calculated a farmer loss of 400 Swedish crowns per heifer for each month the age at first calving is delayed, based upon optimal age at first calving of 24 months.
In this study, the aim is to find out if the age at first calving has an effect on culling age and reason for culling, respectively. The answer to that question can make it easier for the advisers to motivate which age at first calving is suitable. Even if the advisers, as earlier noticed, have been aware of the economic gain in almost 20 years, they have not been able to motivate sufficiently. The economic aspect may not be the only matters for the farmer. According to this study, actually, heifers calving early yield more milk and have equal months in production as heifers calving later. This might open the farmers’ eyes in order to lower the age at first calving. In the made study it turned out that the age at first calving does not have a significant effect on reason for culling, according to the ANOVA-test done. However, in presented diagrams there is possible to see certain patterns of age at first calving and reason for culling, as well, as culling age affecting reason for culling. It is possible to see some tendency in this study that small farms have higher age at first calving than large ones. Although no statistic difference was shown.
The heifers’ growth rate is, as previously stated, very important. According to many Danish scientists, the growth rate controls the milk yield later in the heifer’s life. Therefore, it is important that the heifer does not grow to fast during the critical period, between 3-12 months, because it could affect the future milk yield negatively. The recommendation of growth rate during the critical period is max. 800 g/day. Before and after this period, heifers are more tolerant to quick weight gain and should gain at least 650 g/day before ad up to 850 g/day after.
The data has been collected using Skåne Semin and the Swedish Dairy association’s database Ko-kontrollen. A total number of 332 herds in Skåne have been elected from the initial material, which number is unknown. A few herds were screened out because they missed relevant information since they had not participated for a whole control year or quit their production. The data was processed in the programs Excel® and Mini-tab®.
The study showed that:
- age of first calving is not significant of reason for culling
- age of first calving is significant of reason for culling
- some reasons for culling, for example “leg suffering”, seems to have a certain connection to age at first calving and age at culling, while other reasons seem to be more randomized.
- milk yield is greater at a low age than at high age at first calving
- cows are about as many months in production irrespective of age at first calving. That is, cows with later age at first calving become older but milk just as long as the ones with early age at first calving.

Main title:Inkalvningsålder
Subtitle:dess påverkan på utslagsålder och utslagsorsak
Authors:Fors-Jadin, Sara
Supervisor:Ventorp, Michael and Öhman, Kajsa
Examiner:Magnusson, Madeleine
Series:Självständigt arbete vid LTJ-fakulteten, SLU
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:First cycle, G1E
Student's programme affiliation:LK006 Lantmästarprogrammet - kandidatprogram 180 HEC
Department:(LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
Keywords:inkalvningsålder, utslagsålder, utslagsorsak, tillväxt, samband, mjölkavkastning, månader i produktion, medelkoantal
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1459
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1459
Subjects:Animal husbandry
Language:Swedish
Deposited On:13 Aug 2012 12:15
Metadata Last Modified:13 Aug 2012 12:15

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits