Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Under den senare delen av 1900-talet har beskogning av jordbruksmark till och från applicerats i det svenska jord- och skogsbruket (Eriksson et al., 2011). I och med "Omställning 90"erbjöds lantbrukare omställningsstöd för att lägga jordbruksmark i träda eller på annat sätt minska verksamheten (www, Riksdagen, 1, 1995). En vanligt förekommande åtgärd var att plantera igen jordbruksmarken med skog eller förlägga mark i träda.

Efter inträdet i EU har värdet på mark, till följd av införda direktstöd, ökat. Detta har medfört högre arrendeavgifter som i sin tur skapat fler så kallade passiva lantbrukare (Andersson et al., 2011). I och med framtida förändringar i EUs gemensamma jordbrukspolitik, även kallat CAP 2014, kommer stöden omarbetas (www, Jordbruksverket, 2, 2012).

Inom svenska lantbruksföretag har det skett en rationalisering till följd av bristande lönsamhet (www, LRF, 1, 2012). Antalet animalieproducenter i Sverige har under de senaste åren minskat till följd av dålig lönsamhet. Enligt beräkningar har 600 000 till 700 000 hektar jordbruksmark tagits ur bruk i Sverige. Av dessa är 400 000 hektar lämpliga för beskogning (Eriksson et al., 2011). I ett samhälle där en diskussion förs om alternativa energikällor kan denna mark utgöra en viktig resurs.

Följande syfte ligger till grund för studien;
"Hur kan en markägare uppnå lönsamhet på nedlagd jordbruksmark vid följande alternativ; jordbruksarrende eller beskogning av marken?"

För att beräkna det mest lönsamma alternativen kommer nuvärde och årlig markersättning att beräknas för de olika alternativen. Genomförd studie presenterar följande slutsatser:
- Vid beskogning av jordbruksmark är hybridpoppel och gran ekonomiskt fördelaktiga jämfört med vårtbjörk.
- Varje gård har unika förhållanden vilket gör det svårt att dra generella slutsatser för Småland.
- För att ge en korrekt bild av verkligheten bör fler faktorer än de ekonomiska beaktas.
- Kalkylerna visar generellt att jordbruksarrende under vissa förutsättningar är mer lönsamt jämfört med att beskoga marken. Detsamma gäller vid beskogning av jordbruksmark med hybridpoppel och gran gentemot jordbruksarrende.

During the latter part of the 20th century, afforestation of abandoned agricultural land has been a widely discussed subject. As part of "Adaption 90", farmers in Sweden were given subsidies in order to put farmland into fallow or in other ways decrease their business. A frequent way to deal with the new directives from "Adaption 90" was to afforest part of the agricultural land.

As an effect of the Swedish entry in to the European Union the value of agricultural land has widely increased. The increase in value has generated a higher rent on agricultural land. The introduction of the Common Agriculture Policy 2014 will change the ways funds are given to farmers. Depending on the new line of politics the rent on agricultural land might change in both directions.
There’s been a rationalization among Swedish farmers due to increase of foreign competition. In some areas smaller businesses have faced a lack of profitability. One way of dealing with this problem has been finding another ways of support. Studies have showed the lack of will to rent agricultural land and in some cases even impossible to find a tenant farmer. This pattern is much more common in woodlands and less favored agricultural areas.

According to research, almost 700 000 hectares have been put into fallow. Out of these almost 400 000 hectares are suitable to afforestation. In a society where alternative energy sources are required these hectares are a valuable resource to both the Swedish energy producers and to the Swedish forestry companies.

The aim of this study is to analyze the profitability given from two different ways of cultivating agricultural land. The two options analyzed are:

1. The economic benefits of afforestation of agricultural land.

2. The economic benefits of tenancy.
Three species of wood have been chosen for the analysis in collaboration with nine forest inspectors and the mentor of this study. The three species of wood chosen are spruce (widely known as fir), silver birch, and hybrid poplar. In order to analyze the most profitable alternative the net present value of the two different alternatives has been calculated.

The presumption of this study is divided into four conclusions;
- An economic conclusion is that hybrid poplar and spruce are to prefer instead of silver birch.
- Each farm has its own unique conditions which makes it hard to draw any general conclusions.
- In order to give a realistic presumption more factors need to be included.
- In some scenarios hybrid poplar and spruce are to be preferred instead of tenancy and in some scenarios tenancy are to be preferred.