Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Denna studie har genomförts genom en litteraturstudie och två enkätundersökningar. Syftet
med litteraturstudien är att sammanställa relevant information om ämnet. Syftet med enkät­
undersökningarna har varit att utforma en enkät och få svar på vilken landskapstyp och skogs­
typ som uppskattas mest av bilister.
I litteraturstudien har information samlats om landskapet och dess uppbyggnad. Den första
enkätundersökningen genomfördes i kön till Bilprovningen där utvalda personer intervjuades.
Den andra enkätundersökningen genomfördes genom att enkäter skickades ut via post.
Både faktorer på och vid vägen påverkar människans landskapsupplevelse. På vägen påverkar
färdsättet, riktningen och hastigheten upplevelsen. Trots att synen används till största delen är
upplevelsen inte enbart visuell. Synintrycket aktiverar all vår tidigare kunskap om landskapet
såsom minnen, dofter och ljud. Påverkande faktorer inne i en bil kan vara sällskapet, motor­
ljud och samtalsämnen.
Den andra delen som påverkar trafikantens upplevelser är landskapets utseende. Det kan
karakteriseras av kriterierna förståelse/identitet, orienterbarhet samt variation/rytm.
Många människor har en positiv syn på naturen och landskapet. Vad som anses tilltalande
beror mycket på vilka preferenser betraktaren har. Vissa typer av landskap och beståndsdelar
är viktiga vid skapandet av ett estetiskt tilltalande landskap. Exempel kan vara variation,
landskap som påminner oss om vår historia, ljusa landskap som lövskogar samt vatten i alla
former, är inslag som upplevs positivt.
Vid beskrivning av ett landskap är det viktigt att förstå varför landskapet ser ut som det gör.
De landskapbildande faktorerna är natur- eller kulturskapade. Landskapsbilden representerar
vad naturen och människan tillsammans har åstadkommit. De naturskapade faktorerna är
geologiska processer, klimatologiska processer och biologiska processer. De kulturskapade
faktorerna är människans påverkan av landskapet.
Inom skogsbruket finns det ingen exakt formel för utformning av ett estetiskt tilltalande
skogslandskap. Dock finns det vissa saker man kan tänka på vid utformandet av skogsland­
skapet. Dessa är form, visuell kraft, skala, diversitet, helhetskaraktär och platsens anda.
Genom målimiktad plantering och skötsel kan skogen längs vägar underlätta för trafikanter.
Skogen och enskilda träd kan ge optisk ledning, underlätta fart- och avståndsbedömning,
fungera som skydd mot vind och snö, minska bländning och motverka köldområden.
Enkätstudien visar att bilister föredrar åkermark och skogsmark framför stadsmiljö. De upp­
skattar mest blandskog medan barrskog inte uppskattades p.g.a. dess mörka intryck. Bilister
vill ha god sikt vid bilkörning för att kunna upptäcka vilt i god tid.
Bilister uppskattar siktbefrämjande stråk tvärs mot vägar. Vissa är även positiva till att man
gallrar och röjer bort träd så att sikten mot sjöar och vattendrag förbättras eller upprätthålls.
En viss negativ inställning finns till avverkning av träd inom 50 meter från vägen. Andra
uppskattar gallring och slutavverkning vid väg , men med stor naturhänsyn och lämnande av
överståndare. En viss positiv inställning finns också för traditionellt skogsbruk vid väg.
De flesta har både favoritskogar och skogar som inte uppskattas. Det som karakteriserar
favoritskogama är att de ofta påminner om de skogar som fanns där man växte upp. Skogar som bilister inte uppskattar är de som är täta och går ända fram till vägbanan. Kalhyggen är
ett annat tillstånd som inte uppskattas av bilister.
De fyra målklasser som idag används passar till bestånd som har prioritet på produktion
och/eller naturvård. Naturvårdsmålet förstärks nedåt i klasserna. Ingen av klasserna är
anpassade till rekreationsmåL Därför vore det lämpligt att lägga till tre klasser som är avsedda
för rekreationsskogar som de vid bilväg. Klasserna skulle kunna se ut enligt följande:
• PGR-Pr oduktionsmål med gener ell r ekr eationshänsyn.
Produktionsmålet styr
skötseln. Generell rekreationshänsyn tas i form av bl a siktbefrämjning
• PFR-Pr oduktionsmål med förstär kt r ekr eationshänsyn.
Relationen mellan
produktion och miljövård styr skötseln. Vissa befintliga eller framtida rekreations­
värden motiverar att produktionsmålet försenas.
• RS -Rekr eationsmål med skötsel.
Rekreationsmålet går före produktionsmålet All
skötsel som genomförs ska gynna rekreationsvärdet

This study has been accomplished through one literature research and two inquiry studies.
The purpose of the literature research is to put together relevant information about the subject.
The purpose of the inquiry studies has been to design an inquiry and get to know which type
of landscape and forest drivers mostly appreciate.
In the literature research has information about the landscape and its construction been put
together. The first inquiry study was performed in the queue to Bilprovningen where ehosen
persons were interviewed. The seeond inquiry study was performed through inquiries which
were sent by mail.
Both factors on and next to the road affect the human's experience of the landscape. On the
road is the experience affected by the method of travel, direction and speed. Though sight
primary is used is the experience not only visual. The impression of sight activates all our
earher knowledge about the landscape such as memories, smells and sounds. Affecting factors
inside a ear can be the company, the sound of the engine and subject of conversation.
The other part, which affects the road users experiences, is the look of the landscape. The
criteria understandinglidentity, orientation and variation/rhythm can characterize it.
Many humans have a positive sight on nature and the landscape. What is expected to be
attractive depends on which preferences the viewer has. Some types of landscapes and
components are important when creating an aesthetical attractive landscape. Examples can be
variation, landscapes that reminds us about our history, light landscapes with deciduous trees
and water in different shapes are elements that are positively experienced.
When describing a landscape it is important to understand why i t looks as it does. The factors
that form a landscape are either created by nature or culture. The scenery of the landscape
represents what nature and humans to
gether have created. The factors created by nature are
geological processes, climatologically processes and biological processes. The factors created
by culture are the humans' affection of the landscape.
There is no exact farmula within farestry how to create an aesthetical attractive forest land­
scape. Even though there are some things that are worth thinking about when shaping the
forest landscape. These are form, visual force, scale, diversity, general characteristic and the
spirit of the place.
The forest next to roads can through targeted afforestation and silviculture make it easier for
road users. The forest and single trees can give optical direction, make it easier for determi­nation of speed and distance, work as protection against wind and snow, lower blinding and
preventing cold areas.
The inquiry study shows that road users prefer arable land and wooded ground rather than city
environment. They appreciate most mixed forest while coniferous forest was not appreciated
due to its dark impression. When driving, drivers wantgoodsight for detecting possible wild
animals earlier.
D1ivers appreciate passages across to the road in order to promate sight. Some are also posi­
tive to thinning trees in order to improve and maintain sight towards lakes and watercourses.
There is a slightly negative attitude against clear-cutting trees within 50 ruetres from the road.
Others appreciate thinning and clear-cutting next to the road, but with great consideration to
nature and leaving of the overlay. There is a slightly positive attitude towards traditional
silviculture next to the road.
Most people have both favourite forests and forests that are not appreciated. The favourite
forests are often characterized of that they remin d about the forests were we grown up.
Forests that are not appreciated are those that have a high density and lie close to the road.
Cutting areas are another condition that is not appreciated by the road users.
The four objects that today are used suits to a forest, which has priority on productian and/or
nature conservation. The nature object is intensified down the classes. None of the classes are
suited to recreation object. Therefore is it suitable to arrange three classes that are intended for
recreation forests like them next to the road. The classes could look as followed:
• PGR-Pr oduction object with general recreation consideration. The productian
object controls the silviculture. General recreation consideration like sight promotion
is taken.
• PIF-Pr oduction object with intensified recreation consideration. The relation
between productian and conservation restrain the silviculture. Some current or future
recreation values motivate that the productian object is delayed.
• Recreation object with silviculture.
The recreation object has higher priority than the
productian object. All silviculture that is performed is supposed to favour the recrea­tion value.