Home About Browse Search
Svenska


Gunnarsson, Fredrik, 1996. On the potential of Kriging for forest management planning . Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Resource Management

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

Detta examensarbete har haft som syfte att undersoka om skogsbruksplanerings­
metoden "Avdelningsfritt skogsbruk" kan tillämpas med tillfredsstallande resultat i
sodra Sverige. Studien utfordes pa Asa skogsvårdsgård ägd av skogsvårdsstyrelsen i
Kronobergs Ian. Fastigheten ar belagen strax soder om Asa ca 30 km norr om Växjö.
En pilotstudie har tidigare utforts i Vilhelmina (Holmgren & Thuresson 1995, 1996).
Vid skogsbruksplanering ar det viktigt att habra data om skogen att basera beslut pa.
Lika viktigt ar dock att veta noggrannheten hos de skattningar som gjorts for olika
skogsbruksplaneringsvariabler. Dessutom ar heltackande data en forutsattning for
skogsbruksplanering. Pa grund av kostnaden for insamling av objektiva data har
skogsbruksplanering hittills baserats pa subjektiva skattningar pa bestandsniva,
mojligen kalibrerade med hjalp av objektivt provytematerial. Lamplig skotsel av dessa
hestand bestams ocksa subjektivt. Dessa hestand anses vara homogena avseende
viktiga variabler for skogsbruksplanering, t ex volym, standortsindex mm och
forvantas besta for lang tid. Detta ar en forenkling av verkligheten.
Med hjalp av kriging och Geografiska Informations System (GIS) kan man gora
heltackande skattningar av viktiga skogsbruksplaneringsvariabler fran objektiva
skattningar pa provytor. Dessa skattningar atfOljs dessutom av varden for dessa
skattningars noggrannhet, nagot som saknas vid subjektiva skattningar.
Kriging ar en geostatistisk metod utvecldad fran borjan inom gruvindustrin, men fullt
mojlig att tillampa pa alla variabler som uppvisar spatial autokorrelation, d v s
variabler vars varde fOr en viss punkt uppvisar likheter med varden for punkter som
ligger nara geografiskt. Metoden utnyttjar information (semivariogram) om hur
korrelerade varden, for en viss variabel, ar pa olika avstand. Informationen anvands
till att med hjalp av ett vagt medelvarde skatta varden for punkter utan information.
Vikterna for de olika observationerna bestams sa att variansen for skattningen
m1mmeras.
Da fastigheten i undersokningen, som de fiesta fastigheter i sodra Sverige, ar intensivt
skott harden ett fragmenterat utseende med sma hestand. Detta ar ett problem vid
kriging eftersom skarpa granser utjfunnas, t.ex. blir det ingen skarp grans i volym mot
en hyggeskant. For att komma till ratta med detta problem indelades skogen i fyra
stratum efter alder enligt befintlig skogsbruksplan. De olika stratum
en var: under 10
ar; 10 -30 ar; 30 -70 ar; 70 ar och uppat. En annan anledning till stratumindelningen
var att man i aldre hestand forlorar mer pengar (nuvarde) pa ett felaktigt beslut.
Dessutom tillfOr en flygbild betydligt mer information i yngre hestand. A
v des sa
anledningar varierades provytetatheten sa att provytorna lades tatare i aldre stratum.
For att undersoka vilka variabler som kan skattas med hjalp av kriging, framstalldes
semivariogram for olika variabler. Det visade sig att flera variabler uppvisade spatial
autokorrelation och kan alltsa skattas med hjalp av kriging. Nagra av dessa variabler
var: totalvolymlha, standortsindex, grundytevagd medeldiameter (
dgv),
inoptimalforlust vid slutavverkning och volymtillvaxt. Tyvarr uppvisade inga lovtdidsvariabler tilldicklig autokorrelation. Detta kan forklaras av den laga andelen
lOvtrad pa fastigheten. Forekomsten av lOvtrad upplevdes dessutom splittrad.
En utvardering av krigingresultatet m h a korsvalidering visade pa en liten
underskattning av volymen. Denna underskattning var dock sa liten att den inte
bevisar att skattningen ar belastad av bias. Utvarderingen visade ocksa, som vantat, att
vardena fran krigingskattningen ar utjamnade jamfort med vardena i
ursprungsmaterialet (variansen betydligt Higre). De hogsta volymerna underskattas
och de lagsta overskattas.
Manga variabler uppvisade de egenskaper som kravs for att kunna skattas med
kriging. Egenskapen att skattningarna atfoljs med felskattningar gor att de kan
anvandas till att skapa kombinationsestimat, t ex med skattningar fran flygbilder.
Precisionen i dessa kombinerade skattningar skulle pa detta satt bli battre an
skattningar med enbart kriging eller flygbilder.

,

Forest management planning aims at fulfilling the overall goals for the forest owner. The
economic optimal scheduling of treatments in spatially discrete forest stands, the time
dimension, has been thoroughly investigated in research. The spatial dimension is less
investigated. Normally, spatially discrete stands are defined as treatment units. These are
inventoried using subjective methods with unknown precision. As an alternative to this
conventional way to describe the forest, the present investigation used kriging for
estimating forest characteristics spatially continuously using georeferenced sample plots.
Using stratification by age, several variables interesting for forest management planning
displayed spatial autocorrelation, even though the estate was thoroughly managed. No
hardwood variables displayed the autocorrelation necessary for using kriging.

Main title:On the potential of Kriging for forest management planning
Authors:Gunnarsson, Fredrik
Supervisor:Holm, Sören and Holmgren, Peter and Thuresson, Tomas
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik
Volume/Sequential designation:13
Year of Publication:1996
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Supervising department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
Keywords:forest management
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1342
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1342
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Forestry production
Language:English
Deposited On:04 Jul 2012 11:49
Metadata Last Modified:04 Jul 2012 11:49

Repository Staff Only: item control page