Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Gulsparven Emberiza citrinella är en vanlig jordbruksfågel i Sverige. Beståndet har dock under senare tid kraftig minskat och mer än halverats sedan 1975-talet. Populationsned-gången antas beror på ett allt effektivare jordbruk, med en minskning av småbiotoper i slättbygderna, men även ökad användning av bekämpningsmedel.
Studiens syfte är att undersöka effekten av obrukade åkerkantzoner på förekomsten av gulsparv på 38 gårdar i Mälar- och Hjälmarbygden. Målet är att närmare undersöka om (1) jordbruksblock med fasta gränser (t.ex. gräsbevuxna kanter och vägar) och (2) åkerholmar har en gynnande effekt på antalet häckande gulsparvar.
Ett heterogent åkerlandskap med en högre andel obrukad mark förväntas att gynna gul-sparven, då det erbjuder lämpliga habitat för både födosök och häckning. Gulsparven in-venterades på åkermark mellan 30 till 130 ha (medel 80 ha) per gård i samverkan med Sve-riges Ornitologiska Förening (SOF), Hushållningssällskapet (HS) och berörda lantbrukare i projektet Fågelskådare och lantbrukare i samarbete (FOLS). För att identifiera antalet åkerblock och åkerholmar på gårdarna användes block- och satelitkartor.
Resultaten visar att en hög täthet av häckande gulsparvar kräver en balans mellan ande-len obrukade åkerkantzoner och brukad åkermark. Studien tyder på att både åkerholmar och åkerblock gynnar gulsparven. Den positiva effekten av antalet åkerholmar är dock täthetsberoende. Vid en ökning av antalet åkerholmar från 2 till 18 åkerholmar/ha på en begränsad åkerareal (40ha: 0,05 – 0,45 åkerholmar/ ha) minskar gulsparvens revirtäthet från 0,13 till mindre än 0,03 revir/ha. På större åkerareal (90 ha) är mönstret det omvända och revirtätheten ökar med antal åkerholmar från 0,02 till 0,15 revir/ha istället (0,02 – 0,2 åkerholmar/ ha). Åkerblockens gynnsamma effekt på gulsparvarnas revirtäthet påverkas av antalet åkerholmar i landskapet. Antalet häckande gulsparvar ökar med antalet åkerblock men bara på åkermark med låg täthet av åkerholmar (t.ex. 0,02/ha). Gulsparven verkar missgynnas av ett odlingslandskap med både hög täthet av åkerholmar (> 0,125/ha) och åkerblocksgränser (> 0,125 åkerblock/ha).
Resultaten är förenliga med hypotesen att gulsparven är beroende av ett odlingslandskap med obrukade småbiotoper som erbjuder säkra boplatser och födotillgång. Hög heterogeni-tet kan emellertid begränsa gulsparvarnas häckningsbestånd troligen på grund av mellan- såväl som inomartskonkurrens samt ökad predationsrisk (kanteffekter).
Studien kan användas som underlagsmaterial till ett effektivare miljömålsarbete som krävs för att uppnå de två miljömålen ”Ett rikt odlingslandskap” och ”Ett rikt växt- och djurliv” till målår 2020. Skydd av obrukade småbiotoper är viktiga för att bevara den bio-logiska mångfalden i slättlandskapet. Naturvårdande insatserna behöver inte alltid maxi-meras men istället riktas mot homogenen åkerareal som saknar obrukade åkerkantzoner och implemteras där utifrån arternas habitatkrav.

The yellowhammer Emberiza citrinella is a typical farmland bird of Sweden. However its population has decreases by more than 50% since 1975´s presumably due to intensified cultivation of arable land, with a reduction of non-crop habitats and an increased use of pesticides.
This study aims to investigate the effects of different components of habitat heterogenei-ty on yellowhammer breeding numbers on 38 farms in the regions of “Mälar- och Hjälmarbygden”. The two main questions are whether (1) field margins (e.g. grassy edges) and (2) infield non-crop islands have a positive effect on yellowhammer breeding num-bers.
A heterogeneous arable landscape with a higher proportion of uncultivated area is ex-pected to benefit yellowhammers, because it provides good habitat for both foraging and nesting. Bird surveys were counted on between 30 to 130 ha (average 80 ha) arable land per farm in collaboration with the Swedish Ornitologiscal Society (SOF), the Rural Econ-omy and Agricultural Societies (HS) and the Swedish Farmer & Volunteer Alliance (FOLS). To identify the number of field blocks and infield non-crop islands on the farms block and satellite maps was used.
The results show that a high density of nesting yellowhammers requires a balance be-tween the amount of uncultivated field margins and the cropped area of fields. The model predictions show that the number of yellowhammer breeding territories increases both with the number of infield non-crop islands and field margins. However the positive effect of the number of infield non-crop islands is density dependent. As the number of infield non-crop islands increases from 2 to 18 islands on 40 ha arable land (high density: 0, 05 – 0, 45 island/ ha) the number of breeding territories decline from 0, 13 to 0, 03 territories/ ha. On large areas of arable land (90 ha) the reverse pattern was observed and breeding numbers increased from 0, 02 to 0, 15 territories/ ha (0, 02 – 0, 20 islands/ ha). The effect of field margins (blocks) on breeding numbers interacted with the number of infield non-crop is-lands. Yellowhammer breeding numbers increased with the number of field blocks, but only on arable lands with low density of infield non-crop islands (e.g., 0.02 / ha). Territory numbers appear to limited by an agricultural landscape with both high density of infield non-crop islands (> 0.125 / ha) and field block margins (> 0.125 are block / ha).
The results are consistent with the hypothesis that yellowhammers depends on arable land with small uncultivated habitats providing save foraging land nestling sites. However increased levels of habitat heterogeneity may also limit breeding numbers of trough be-tween-as well as intraspecific competition and increased risk of predators (edge effects).