Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Metria håller på att ta fram en vegetationsdatabas över Värmlands län; det finns flera
intressenter bakom framtagandet av databasen. Utöver dessa är StoraEnso en eventuellt
tillkommande intresent, som undrar över praktiska användningsområden med databasen. De
är även intresserade av att veta hur databasen överensstämmer med egna befintliga databaser.
I detta arbete har jag samkört Metrias vegetationdatabas med StoraEnsos databaser för att få
en bild av hur de överensstämmer och hur ett eventuellt praktiskt användande skulle kunna
fungera.

Tre olika försök har gjorts: ett användarförsök och två samstämmighetsförsök. I
användarförsöket jämfördes vegetationsfördelningen mellan stabila nätverk (områden avsatta
för naturvård) och övrig skog. Detta för att undersöka hur det går att samköra baserna för att
lösa en möjlig planeringsfrågeställning. Samstämmighetsförsöken syftar till att se hur
jämförbara data skiljer sig åt mellan baserna. Först undersöktes hur lövandelen i bestånd
skattas i StoraEnsos befintliga baser och hur den skattas av vegetationsdatabasen. I det andra
försöket undersöktes hur objekten (bestånden) i de stabila nätverken är definierade hos
StoraEnso respektive i vegetationsdatabasen.

Slutsatserna av försöken är att skillnaden mellan baserna bitvis är stora, men att de i de stora
dragen dock är samstämmiga. Användarförsöket visar på svårigheten att bearbeta stora baser,
men att resultatet kan bli bra om man är beredd att lägga ned ganska mycket tid för
anpassningar. Vegetationsdatabasen innehåller information som inte finns tillgänglig i
StoraEnsos befintliga databaser. God information är viktig vid allt beslutsfattande, men frågan
är hur mycket man är beredda att betala för den.

Metria, a division of the Swedish surveying office, is currently making a vegetation database
over the county of Värmland; there are several participants involved in the process. A
prospective participant is the forest company StoraEnso, which is interested in the
possibilities of practical application of the database. StoraEnso is also interested in knowing
how the vegetation database is corresponding with the company’s own database. In this thesis
two databases have been run together, in order to get a picture of the correspondence and also
how the database may be used in practical application.

Three different cases have been done: One user evaluation of the database and two
comparative analyses between the bases. In the user evaluation case, the vegetation
distribution in “stabila nätverk” (areas left for nature conservation) has been compared with
vegetation distribution in ordinary forest. This for studying the possibilities in merging the
basis to solve a possible planing problem. The comparative exams look at how comparable
data differs between the bases. The first trial looks at how the share of broadleaf is estimated
by StoraEnso and by the vegetation database. The second trial examines how the different
objects in “stabila nätverk” are defined by the StoraEnso and by the vegetation database.

The conclusions of the trials are that the difference between the databases is sometimes big,
but that the main line however is the same. The user evaluation trial, points to the difficulties
of working with different large databases, but that the result still can be good if one is ready to
lay some time and effort on adaptations to make the bases work together. The vegetation
database contains information not present in StoraEnsos existing database. Good information
is important in all decision making, but the question is how much one is ready to pay for it.