Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I
södra
Kurdistan
där
exploatering,
utbyggnad
och
förtätning
av
nya
respektive
befintliga
bebyggelseområden
sker
är
dagvattensituationen
mycket
allvarlig.
Arealerna
av
hårdgjorda
ytor
ökar
stadigt
med
exploateringen.
Infiltrationen
av
nederbörd
i
tillrinningsområden
minskar
ständigt.
Stora
mängder
regn
avrinner
från
ytor
som
en
gång
var
genomsläppliga
till
lågt
belägna
och
känsliga
områden.
Flödestopparna
blir
stora
och
icke
reglerade
vid
såväl
extensiva
som
måttliga
regn.
Dåligt
dimensionerade
och
utformade
dagvattensledningssystem
medför
snabba
belastningar
på
ledningarna
så
att
läckage
och
bräddning
av
smutsvatten
i
bebyggelseområden
blir
ett
faktum.
Bebyggelsen
vid
närliggande
torra
vattendrag
riskerar
att
drabbas
av
ständiga
översvämningar.
I
områden
där
man
har
sprängt
berg
och
branta
slänter
för
att
anlägga
vägar
och
annan
infrastruktur
blir
marken
känslig
för
erosion.
Instabil
och
dåligt
utförd
schaktning
gör
att
många
byggnadsanläggningar
utsätts
för
skred
när
marken
utsätts
för
långvarigt
regn.
Nederbörd
i
stadsbebyggelsen
förknippas
alltid
i
folkets
minne
som
en
besvärlig
situation
med
bland
annat
spridning
av
föroreningar
och
dålig
åtkomlighet
genom
stadens
olika
delar.
Dessa
problem
och
den
allvarliga
situationen
och
avsaknaden
av
ett
anpassat
och
fungerande
dagvattenledningssystem
i
södra
Kurdistan
(studieområdet)
ledde
till
mitt
val
av
ämne
för
detta
examensarbete.
Arbetet
är
uppbyggt
i
två
delar.
Den
första
delen
består
av
utförliga
observationer
i
studieområdet.
Dagvattenhanteringsproblematiken
i
södra
Kurdistan
beskrivs
här
både
i
ord
och
bild.
Här
görs
också
en
genomgång
av
ett
antal
problem,
bland
annat
av
urbanisering
samt
ökad
andel
hårdgjorda
ytor
och
vattenförbrukning.
Andra
delen
av
arbetet
består
av
en
litteraturstudie
där
dagvattenhanteringsutveckling
i
Sverige
beskrivs
med
en
översiktlig
presentation
av
ett
antal
exempel
på
dagvattenhantering
både
i
Sverige
och
internationellt.
Målet
är
att
konkretisera
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan
och
att
arbeta
på
ett
underlag
som
skulle
kunna
fungera
som
arbetsmodell
för
vad
man
kan
göra
för
att
lösa
dagvattenproblematiken
i
södra
Kurdistan.
För
att
ta
fram
ett
sådant
underlag
visar
jag
vilka
byggstenar
som
ingår
i
dagvattenhanteringssystemen
och
dels
vilka
problem
dessa
är
anpassade
för.
I
en
tabell
redovisar
jag
ett
antal
exempel
på
tänkbara
lösningar
utifrån
både
svenskt
och
internationellt
dagvattenhanteringsperspektiv.
Min
metod
har
varit
att
göra
besök
på
det
valda
studieområdet
(södra
Kurdistan)
för
att
tydligt
kunna
redogöra
för
vilka
dagvattenproblem
som
finns
där.
Jag
kommer
att
utföra
ett
antal
observationer
på
områdets
dagvattenanläggningar
för
att
se
hur
de
är
konstruerade
och
utformade,
samt
hur
dagvattnet
hanteras
allmänt
i
södra
Kurdistan.
Målet
är
att
arbeta
fram
ett
dokument
i
ord
och
bild
om
dagvattenproblematiken.
I
min
studie
ingick
därför
två
genomförda
besök
i
studieområdet
ett
i
januari
och
ett
i
september
2011.
Resultatet
av
dessa
besök
sammanställde
jag
sedan
i
detta
examensarbete.
Till
min
litteraturstudie
har
jag
utgått
ifrån
böcker
och
tidskrifter
i
ämnet
dagvattenhantering.
Jag
har
även
läst
tidigare
publicerade
examensarbeten
om
4
dagvattenhantering
för
att
få
bredare
kunskaper
i
ämnet.
För
kompletterande
bildmaterial
har
jag
i
första
hand
använt
mig
av
digitala
källor.
En
avgränsning
är
gjord
i
och
med
att
jag
i
mitt
arbete
beskriver
dagvatten-­‐
hanteringsproblematiken
i
allmänhet
med
inriktning
på
urbana
miljöer
utan
att
begränsa
mig
till
någon
specifik
stad.
Jag
har
fokuserat
på
ett
problem
i
taget,
och
med
egna
kommenterar
och
med
hjälp
av
kompletterade
bilder
försöker
jag
tydliggöra
dessa.
Ett
av
de
grundläggande
problemen
med
dagvattenhantering
i
södra
Kurdistan
är
att
man
avleder
allt
dag
-­‐
och
DBT
(dusch,
bad
och
tvätt)-­‐
vatten
från
bostadsområden,
industriverksamheter
och
trafikytor
i
gemensamma
ledningar.
Det
innebär
att
kemikalier
och
skadliga
ämnen
från
de
olika
verksamheterna
kommer
in
i
dagvattenledningarna
utan
att
någon
åtgärd
görs
för
att
hindra
dessa
skadliga
ämnen
att
komma
ut
i
naturen.
Eftersom
det
inte
finns
någon
form
av
system
eller
reningsverk
för
rening
av
dag-­‐och
avloppsvatten
innan
och
efter
avledningen
innebär
det
att
det
förorenade
vattnet
därför
blir
svårt
att
återanvända
och
dra
nytta
av.
Ett
annat
problem
är
att
avledningsnätet
på
grund
av
ålder
och
dålig
dimensionering
läcker
ut
till
markytan
och
vidare
ut
i
marken,
vilket
kan
innebära
stora
miljöproblem
i
framtiden.
Kunskap
och
vikten
av
lokal
dagvattenhantering
kan
därför
vara
viktig
att
påpeka
och
förmedla
till
berörda
myndigheter
i
södra
Kurdistan,
bland
annat
är
det
viktigt
att
hänsyn
tas
till
de
lokala
förutsättningarna
vid
planering
och
projektering
av
nya
exploateringsområden.
Nya
lösningar
ska
prioriteras
före
de
traditionella
dagvattenlösningarna.
Dessutom
bör
miljöplaner
och
miljökrav
på
sikt
fastställas
och
tillämpas
i
kommunernas
stadgar
och
översiktliga
planer.
Målet
är
att
i
framtiden
ska
exploatering,
planering
och
utbyggnad
av
nya
bostads-­‐
och
industriområden
också
utgå
från
dessa
planer
och
krav.
Myndigheternas
strävan
ska
även
vara
att
arbeta
för
en
god
och
hållbar
mark
och
vattenförvaltning
i
landet.
Genom
att
dra
nytta
av
Sveriges
och
andra
EU-­‐länders
varierade
erfarenheter
vad
gäller
lokal
dagvattenhantering
kan
dessa
möjligtvis
också
tillämpas
(mer
eller
mindre)
i
södra
Kurdistan
med
utgångspunkt
i
de
lokala
förutsättningarna.
Tanken
med
detta
arbete
om
dagvattenhantering
i
Sverige
och
internationellt
är
att
det
ska
kunna
bli
en
inspirationskälla
för
myndigheterna
i
södra
Kurdistan.
Att
det
i
framtiden
ska
leda
till
bättre
dagvattenhanteringsarbete
med
miljökvalitet
som
utgångspunkt.