Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den svenska debatten om användningen av GMO har varit en het och infekterad fråga i
många år. Förespråkarna och motståndarna till GMO är långt ifrån varandra och
positionerna är tämligen låsta. Hur kan det komma sig att man ser användning av GMO
på så vitt skilda sätt?
Jag började fundera på vad de som mestadels förmedlar informationen om GMO själva
har för syn på ämnet. Studien fokuseras på journalister som bevakar och skriver om den
gröna näringen i svenska tidningar. Vad tycker lantbruksjournalisterna egentligen om
GMO och företeelsen som sådan? Vilken kunskap har man? Hur ser man på framtid och
opartiskhet? Anledningen till att jag valt denna målgrupp är att jag anser att man som
journalist har en mycket viktig del i hur information om GMO kommuniceras till
allmänheten och därmed påverkar debatten om GMO.
För att ta reda på vad de berörda journalisterna har för inställning och kunskap om GMO
användes en kvantitativ forskningsmetod. En webbenkät som bygger på SLUs
enkätgenerator skapades så att journalisterna kunde gå in och svara på frågor om
bakgrund, anställning, kunskap och åsikt om GMO. Enkäten fanns tillgänglig under fyra
veckor. För att sprida enkäten kontaktades redaktionschefer, ansvariga utgivare och
reportrar som uppmanades att svara på enkäten och skicka den vidare till kollegor.
Resultat blev att 34 journalister svarade på enkäten, ca två tredjedelar i undersökningen
var män. Åldern varierade mellan 26 år och 60+. Flest svar, ca 70 procent, kom från
journalister som representerade rena lantbrukstidningar exempelvis Jordbruksaktuellt,
ATL, Land lantbruk, Lantbrukets affärer, Lantmannen mm.
73 procent ansåg sig ha bra kunskap om GMO. 49 procent ansåg sig generellt vara
positiva eller ganska positiva till GMO. Inom en tio-års period tror 44 procent av
journalisterna att man i Sverige kommer odla GMO- grödor i större skala. 88 procent av
journalisterna svarade att det var viktigt att vara opartisk när man skriver om GMO.
Sammanfattningsvis anser sig lantbruksjournalister ha en bra kunskap om GMO,
samtidigt som man anser att allmänheten har dålig kunskap. Var man har fått sin
kunskap om GMO från varierar. Många anser att tidningar, internet och andra experter
på området har bidraget med den bästa kunskapen. Lantbruksjournalister ser både
positiva och negativa konsekvenser med användning av GMO. Det är tydligt att man är
mer positiv till GMO-teknik i framställandet av t.ex. industriprodukter än till mat och
livsmedel. Lantbruksjournalister är splittrade i frågan om det kommer dröja många år
innan GMO är accepterat i Sverige. Man har mycket varierande åsikter om GMO, men
de försöker och anser sig vara opartiska när man skriver om GMO.

The Swedish debate on the use of GMO has been a hot issue and infected for many
years. Proponents and opponents of GMO are far apart and the positions are fairly
locked. How can it be that people sees the use of GMO in such different ways?
I started thinking about what they that mostly communicate information about GMO
have for views on the subject. This study focused on journalists covering and writing
about the green industry in Swedish newspapers. What do agricultural journalists really
think about GMO and by its form? What knowledge do they have? How can they see the
future and impartiality? The reason I chose this target group is that I believe that
journalists have a very important part in how information about GMO is communicated
to the public, and thereby affect the debate on GMO.
To find out what the journalists attitude and knowledge about GMO are, I used a
quantitative research method. A web survey based on a school survey generator was
created so that journalists could go in and answer questions about the background,
employment, knowledge and opinion about GMO. The questionnaire was available for
four weeks. In order to distribute the questionnaire were managing editors, publisher and
reporters were contacted and invited to answer the questionnaire as well as send it on to
colleagues.
The result was that 34 journalists responded to the survey, about two-thirds in the survey
were men. The age ranged between 26 years and 60 +. Most responses, about 70
percent, came from journalists who represented agricultural magazines.
73 percent felt they had good knowledge about GMO. 49 percent considered themselves
to be generally positive or fairly positive for GMO. 44 percent of the journalists were
expecting that a ten-year period there will be GM crops grown on a larger scale in
Sweden. 88 percent of journalists said it was important to be impartial when writing
about GMO.
In conclusion, agricultural journalists have a good knowledge of GMO, while their view
are that the public has little knowledge. From where they get the knowledge of GMO
vary. Many believe that magazines, internet and other experts in the field have
contributed to the best knowledge. Agricultural journalists sees both positive and
negative consequences in the use of GMO. It is clear that they are more favorable to GM
technology in the production of such as industrial products than for food products.
Agricultural journalists are divided on the question whether there will be many years
before GMO is accepted in Sweden. They have very varied opinions on GMO, but they
try and consider themselves to be impartial when writing about GMO.