Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I de norra delarna av Sverige bedrivs skogsbruk och rennäring på samma marker. Detta
kan i flera fallleda till intressekonflikter. Marklavar är en viktig del av renarnas
vinterfoder. Mycket marklav förstörs vid slutavverkning, både av maskinerna vid
avverkningstillfället och senare vid markberedningen. Den återstående laven täcks delvis
av avverkningsrester och är därför inte tillgänglig för renbete.
Detta, i kombination med det faktum att öppna områden är mer exponerade för väder och
vind än sluten skog, gör slutavverkade områden olämpliga som renbetesmarker i ett antal
år efter avverkningen.
I detta examensarbete har effekten av intensifierad renbetning åren före slutavverkning
analyserats. På detta sätt skulle förlusten av lav, som orsakas av avverkning och
markberedning, kunna minskas.
Studien baseras på befintlig kunskap och har utförts i form av en matematisk modell i
MS Excel.
Modellperioden var elva år. I utgångsläget, år ett, var all skog 100 år gammal. En tiondel
av arealen slutavverkades årligen åren fyra till och med åtta. Totalt avverkades halva
arealen under elvaårsperioden.
Under dessa förhållanden studerades två olika strategier:
•
Renägarna känner inte till skogsbrukets avverkningsplaner och renarna betar jämnt
spridda över arealen.
•
Renägarna känner till skogsbrukets avverkningsplaner och styr renarna till områden
som ska avverkas inom tre år. Betestrycket inom dessa områden är därför 67% högre
under de tre sista åren före avverkning än det skulle ha varit om strategi nr l använts.
Genom att öka betestrycket med 67% i tre år före slutavverkningen och följaktligen
minska betestrycket i ett annat område, kommer det totala lavförrådet att vara 20% högre
år elva. Det tillgängliga lavförrådet (d v s den del av lavförrådet som inte täcks av
avverkningsrester) kommer då att bli nästan 40% högre. Genom större avbetning av
lavförrådet före avverkning, återstår mindre lav som kan förstöras utan att komma
renarna till del.
I denna studie var lavförrådet 1000 kg/ha vid modellperiodens början. I den lavtillväxt­
modell av Moxnes m fl (1998) som använts, infaller den maximala lavtillväxten vid ett
lavförråd av ungefär 2450 kg/ha. Att spara lav innebär i detta fall den positiva effekten,
att när lavförrådet ökar, ökar även lavproduktionen.
Känslighetsanalys är gjord för:
• Lavtillväxt
e Minsta betningsbara lavmängd
• Marktäckningsprocent av avverkningsrester
• Avverkningsresters nedbrytningshastighet
• Andel ristäckt lav som dör efter avverkning
• Andellav som försvinner vid markberedningen
A v denna studie kan alltså slutsatsen dras, att information om avverkningsplaner några år
i förväg skulle kunna hjälpa renägare att utnyttja lavförrådet mer effektivt.

In the north of Sweden reindeer herding and forestry share the same land. This might
sometimes lead to a conflict of interests. Ground lichen is an essential source of reindeer
forage during the winter. A lot of ground lichen is destroyed as a result of common
farestry measure clear-cutting, both by machinery at the actual clear-cutting and later on
by site preparation. The remaining lichen is partially covered by logging residue and
therefore not accessible to reindeer.
All this, in combination with the fact that open areas, more than forests, are exposed to
harsh climates, makes clear-cut areas unsuitable as reindeer pastures for a number of
years.
In this master thesis the effect of intensified reindeer grazing the years prior to clear­
cutting have been analysed. Thus the loss of lichen-stock eaused by clear-cutting and soil
scarification is reduced.
The theoretical study is based on existing knowledge and a model forest made
mathematically in MS Excel.
The modelling period was eleven years. At the start, y ear on
e, all of the forest was l 00
years of age. One tenthofthe total area was clear-cut annually, during the years four to
eight. In total half of the area was cut during the eleven-year period.
Under these conditions two different strategies have been studied:
-The reindeer owner do not know about the forestry harvesting plans, thus the reindeer
foraging will be evenly distributed all over the area.
-The reindeer owner knows about the forestry harvesting plans and the reindeers are
directed to areas going to be clear-cut within three years. The foraging pressure in areas
soon to be harvested isthus 67% higher during three years than it would have been in the
same area using the strategy above.
By increasing reindeer foraging by 67% for three years prior to clear-cutting, and
consequently reducing reindeer foraging in another area, the totallichen-stock will be
20% higher on the eleventh year and the accessible lichen-stock (the part not covered by
logging residue) will be almost 40% higher.
The main reason for this is that by using more of the lichen-stock prior to clear-cutting
less lichen is left to destruction by clear-cutting.
In this model the lichen-stock was l 000 kg/ha at year one. In the lichen growth model by
Moxnes et al. ( 1998) that has been u
sed, maximum growth of lichen occurs at a lichen­
stock of approximately 2450 kg/ha. This suggests advantages of saving lichen at some
locations: as the lichen-stock increases, so willlichen production.
A sensitivity analysis is done for:
-lichen growth,
-minimum edible lichen-stock,
-coverage of lichen by logging residue,
-decomposition of logging residue,
-how much of the lichen, covered by logging residue, that dies after clear-cutting,
-how much of the lichen that dies due to site preparation.
The conclusion of this study ma
y therefore be that information about clear-cutting some
years in advance could help reindeer owners to utilize the lichen-stock more efficiently.