Home About Browse Search
Svenska


Lindroos, Ola, 2001. Underlag för skogligt länsprogram Gotland : de gotländska skogarnas historik, nuläge och framtid . Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Resource Management

[img]
Preview
PDF
3MB

Abstract

Föreliggande rapport utgör underlag för Länsstyrelsen i Gotlands läns skogsvårdsfunktions skogliga
länsprogram för perioden 2000-2010. Det skogliga länsprogrammet avser att belysa frågor som rör
skogen och skogsnäringen i länet. En betydande del skall ägnas åt att beskriva skogsbrukets
förutsättningar som sedan kommer att ligga till grund för formulering av ett antal målsättningar för den
skogliga verksamheten.
Gotland skiljer sig från övriga Sverige i många avseenden. Ur skoglig synvinkel är det främst det
extremt maritima klimatet, den kalkrika berggnmden, det tunna jordtäcket och den låga mängden
nederbörd under vegetationsperioden som drar till sig uppmärksamheten.
Gotlands län omfattar en total landareal av 298 000 ha av vilka 124 000 ha, dvs 42 %, utgörs av
produktiv skogsmark. Nationalparker och naturreservat omfattar 5 450 ha av skogsmarksarealen. Hela
85% av skogsmarksarealen återfinns i privat ägo. Virkesförrådet på skogsmarken är i genomsnitt 110
m'sk/ha, vilket är 14 m'sklha lägre än riksgenomsnittet. Det totala virkesförrådet på Gotland uppgår till
15, l miljoner m'sk. Hela 73 %av virkesvolymen utgörs av tall, vilket är en högre volymandel tall
(Pinus sylvestris) än vad något annat län i landet har. Tillväxten på skogsmarken är i genomsnitt 3,4
m'sklha, vilket är 0,9 m'sk/ha lägre än riksgenomsnittet. Under 1990-talet avverkades en volym
motsvarande två tredjedelar av tillväxten.
Historiskt sett har de gotländska skogama kraftigt överutnyttjats och det var först i början av 1900-talet
som åtgärder vidtogs för att vända den negativa trenden. Under 1900-talet har skogstillståndet stadigt
förbättrats och virkesförrådet näst intill fördubblats. För att upprätthålla tillståndsförbättringen och för
att nyttja skogspotentialerna förespråkar skogsvårdsfunktionen en ökning av de skogliga aktiviteterna.
Samtidigt bör miljö-och kulturhänsynen öka. Formulering och kungörelse av skogsvårdsfunktionens
strategier och målsättningar tros kunna gynna den skogliga utvecklingen i önskad riktning.
Länsprogrammet bör därför innehålla både långsiktiga mål samt mer konkreta kortsiktiga etappmål.
l enighet med den rådande nationella skogspolitiken föreslås följande långsiktiga delmål för det
gotländska skogsbruket:
A) Skötseln av all skog skall ske ur ett landskapsekologiskt perspektiv med kännedom om
processer som historiskt sett präglat landskapet.
B) skogsbruksmetoderna skall i görligaste mån anpassas till de ståndorter där träden ingår så att
skogsmarkens naturliga processer och produktionsförmåga bevaras.
C) Simgen brukas så att växt-och djuratier som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar
att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd.
D) Skogens uthålliga produktionsförmåga utnyttjas.
E) Vid skötseln av skogen tillvaratas möjligheterna till mångbruk
F) Samtliga fornminnen på skogsmark bevaras i oskadat skick.
För perioden 2000-201 O föreslås följande regionalt anpassade etappmål:
I. skogsbrukets aktiviteter i form av föryngringsavverlming och skogsvård ökar jämfört med
1990-talet.

Föryngringsavverkningen ökar från 148 000 till200 000 m'sk per år.
• Gallringen ökar från 76 000 till 80 000 m'sk per år.

30 % av gallringsarealen utgörs av förstagallring.
• Röjningsarealen ökar från 900 till l 000 ha per år.
• Tillfredsställande föryngring 5 år efter föryngringsavverkning uppnås på l 00 % av
föryngringsarealen. Tät föryngring uppnås på 50 % av arealen.
Il. Skogsbrukets naturvårdshänsyn förbättras med ölming av död ved, gammal skog och lövskog.
• Arealen skog äldre än 140 år skall omfatta minst 5 % av skogsarealen.
• Träd äldre än 140 år skall finnas spridda som evighetsträd i all skog.
• Arealen lövrik skog ökar till minst 30 % av skogsarealen.
• Mängden hård död ved i olika dimensioner ökar.
III. Arealen produktiv skogsmark undantagen från skogsproduktion ökar.
• 5 % av länets produktiva skogsmark, exklusive Gotska Sandön, skyddas i form av
nationalparker, större reservat eller biotopskydd.
• l % av skogsmarken avsätts frivilligt eller genom naturvårdsavtaL
• Nyskapade skyddsformer förläggs främst till lövskog och naturskogsliknande skogar med
höga naturvärden och lång kontinuitet
IV. Samtliga fornminnen på skogsmark bevaras i oskadat skick.
En fortlöpande uppföljning och utvärdering av de föreslagna etappmålen rekommenderas under
tioårsperioden, lämpligen genom statistikinsamling till följande indikatorer:
a) Åtgärdsareal och virkesuttag, totalt och fördelat på föryngringsavverkning, gallring,
röjning och övrig avverkning.
b) Skogens åldersklassfördelning och årliga tillväxt.
c) Arealandel med godkänd föryngring samt föryngringsareal fördelad på föryngringsmetod
..
d) Areal samt andel äldre lövrik skog respektive lövskog av total produktiv skogsmarksareaL
e) Mängd hård död ved inom total produktiv skogsmarksareaL
f) Areal gammal skog samt dess andel av total produktiv skogsmark.
g) Areal med god ståndortsanpassning, samt andel av total produktiv skogsmark.
h) Areal med tillräcklig hänsyn till natur- och kulturmiljö, samt andel av total produktiv
skogsmarksareaL
i) Areal skyddad skogsmark för naturvårds- och kulturmiljövårdsändamål och dess andel av
total produktiv skogsmarksareaL
j) Andel skadade fornminnen fördelade på skadeorsak, fornminnestyp, län, kommun och
andel skogsmark som är fomminnesinventerad.
För att etapp- och delmålen skall uppnås ställs stora krav på den enskilde skogsägaren, både vad gäller
att följa existerande lagar och att frivilligt vidtaga lämpig hänsyn vid skogsbrukarrdet
skogsvårdsfunktionen har som tillsynings- och sektorsansvarig myndighet ett omfattande ansvar för att
bistå skogsägarna till att bedriva ett miljö- och produktionsmässigt uthålligt skogsbruk.
Länsprogrammet utgör en del i ansträngningarna att styra utvecklingen i önskad riktning. Ä ven om
skogsvårdsfunktionen, i funktion av kreatör, åtnjuter huvudansvaret för att länsprogrammets etapp- och
delmål kommer att genomsyra det gotländska skogsbruket i framtiden, så innehar även övriga skogliga
aktörer och intressenter en viktig roll. Möjligheterna till ett framgångsrikt genomförande av
länsprogrammet bottnar nämligen i ett gott samarbete mellan de intressenter som berörs av det
gotländska skogsbruket.

,

This paper constitutes the outlinefor the County Forest Strategy for the period 2000-2010 which the
County Administration ofGotland's Farestry Unit is responsible for. The County Forest Strategy
addresses questions concerning forests and farestry in the county. A great part is devoted to describing
the condition of the fm·ests, and w il! be the basis for the stating of a number oftargets and objectives
for future farestry activities.
The county of Gotland consists of one main is land and a number of smaller islands, all situated in the
middle of the Baltic Sea. The maritime climate, the calcareous thin soils and the summer droughts
differentiate Gotland from rnainland Sweden. The county's terrestrial surface covers 298 000 hectares,
out ofwhich 124 000 hectares (42 %) are classified as productive forest land. 5 450 hectares ofthe
productive forest land is made up of national parks and nature reserves. Private owners hold as much as
85% of the forest land. The county's total forest volume amounts to 15, l million m3sk (cubic meter
trunk volume a
bo
ve stump, including bark). As much as 73 % of the volume consists of Scots pin
e
(Pinus sylvestris), which is a higher volume share than in any other county in Sweden. Gotland' s
average annual growth on forest land is 3,4 m3sk per hectare and year. During the period 1990-1999, a
volume representing two thirds of the decade's accumulated annual growth was harvested.
Historically, the county's forests have been over-exp1oited, and measures to restare the depleted forests
were not taken until the beginning of the 20111 century. During this last century the state of the forests
has steadily improved and the forest volume has almost been doubled. To maintain the improvement
and to utilise forest resources, the Farestry Unit calls for more intense forest management. Increased
environmental and cultural consideration is also stressed. This paper suggests six Iong term objectives
to
gether with four quantified targets for the period 2000-20 l O. A continuos foliow-up and evaluation
of the proposed targetsis recommended during the ten-year-period, mainly through assessments of ten
proposed indicators.
The achievement of the short term targetsand the Iong term objectives demands a great deal of private
forest owners, bothin following existing legislatian and in voluntarily taking proposed cancern of the
environment. The Farestry Unit has a !arge responsibility to help the forest owners to conduct the
suggested forest management. Other farestry actors also have an important roll in the County Forest
Strategy, ofwhich the successful accomplishment is based on fruitful ca-operation between the parties
cancerned with Gotland'
s forestry.

Main title:Underlag för skogligt länsprogram Gotland
Subtitle:de gotländska skogarnas historik, nuläge och framtid
Authors:Lindroos, Ola
Supervisor:Danielsson, Ingmar and Nyström, Kenneth
Examiner:UNSPECIFIED
Series:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik
Volume/Sequential designation:83
Year of Publication:2001
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
Keywords:forests
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1293
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1293
Subjects:History
Forestry - General aspects
Language:Swedish
Deposited On:28 Jun 2012 13:58
Metadata Last Modified:28 Jun 2012 13:58

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits