Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Möten
mellan
människor,
grupper,
idéer
och
intressen
är
en
naturlig
del
av
stadslivet.
Mötandet
är
dessutom
en
förutsättning
för
omförhandling
av
fördomar
om
den
Andre,
gemensam
problemlösningsförmåga,
upprättandet
och
upprätthållandet
av
vardagliga
bekantskaper
samt
skapandet
och
stärkandet
av
olika
slags
gemenskaper.
Därför
är
det
samtida
intresset
för
mötesplatsen
inom
stadsutvecklingsdiskursen
viktigt
och
lovvärt.
Det
är
emellertid
så
att
olika
slags
mötande
skiljer
sig
åt
kvalitativt,
vilket
medför
ett
behov
av
en
mer
nyanserad
diskussion
om
platskvalitet
och
andra
slags
mötandeförutsättningar
till
grund
för
mer
specifika
klargöranden
om
hur,
var
och
varför
mötesplatser
skapas
och
upprätthålls.
Föreliggande
mastersuppsats
är
skriven
inom
ramarna
för
programet
Hållbar
Stadsutveckling
–
ett
samarbete
mellan
Sveriges
lantbruksuniversitet
och
Malmö
högskola
–
och
utgår
från
denna
konstruktiva
kritik
av
användningen
av
mötesplatsbegreppet.
I
syfte
att
stimulera
en
mer
nyanserad
mötesplatsdiskurs
utgår
uppsatsen
från
en
diskussion
om
mötandets
praktik
och
dess
relation
till
plats.
Uppsatsens
första
huvudavsnitt
utgörs
av
en
extensiv,
transdisciplinär
litteraturstudie
med
teoretiska
bidrag
från
bland
annat
socialpsykologi,
kulturgeografi,
arkitekturteori
och
statsvetenskap
med
fokus
på
det
levda
stadslandskapet.
Den
teoretiska
avhandlingen
är
strukturerad
utifrån
tre
dimensioner
eller
temata,
som
syftar
till
att
identifiera
och
kartlägga
olika
aspekter
som
kan
bidra
med
förståelse
för
mötande
och
dess
förhållande
till
sociomateriella
platskvaliteter:
relationer,
rum
och
tid.
Kartläggningen
av
dessa
kategoriers
olika
bidrag
leder
fram
till
en
integrativ
modell;
en
första
syntes
av
aspekter
på
mötande.
Denna
modell
är
avsedd
att
etablera
en
förståelse
för
mötandet
och
dess
förutsättningar
som
ett
socio-­‐tempo-­‐materiellt
komplex
som
bör
närmas
och
diskuteras
sammansatt.
Modellen
utgår
från
ett
perspektiv
på
mötande
som
process
och
rymmer
tre
nya
analytiska
kategorier:
mötandets
förutsättningar,
mötandets
nyanser
och
mötandets
möjliga
effekter.
I
syfte
att
pröva
och
illustrera
de
teoretiska
resonemangen,
och
samtidigt
påvisa
behovet
av
en
mer
nyanserad
diskusson
om
mötesplatser
och
mötande
i
planeringssituationer,
innehåller
uppsatsen
också
en
fallstudie
av
vad
som
kan
beskrivas
som
ett
paradigmatiskt
exempel
på
mötesplatser
för
socialt
hållbar
stadsutveckling:
sex
stycken
stadsodlingar
i
och
vid
Malmöstadsdelen
Rosengård.
Underlaget
för
diskussionen
om
dessa
utgörs
av
intervjuer
med
odlare
och
tjänstemän
samt
observationer
och
deltagande.
Diskussionen
om
odlingsverksamheterna
som
mötesplatser
visar
upp
ett
antal
skillnader
odlingarna
emellan,
vilket
visar
på
behovet
av
en
diskussion
om
kvalitativa
variationer
mellan
olika
slags
mötespalatser.
Bland
dessa
kan
nämnas
olikheter
i
graden
av
interaktion,
samt
graden
av
självorganisation.
Fallstudien
blottlägger
också
ett
antal
likheter;
mer
allmänt
hållna
kvaliteter
som
utmärker
kollektiv
odling
som
mötandesituation.
Exempel
på
dessa
är
odlingens
identitetsskapande
effekt,
odlingsaktiviteternas
avtryck
i
stadslandskapet
samt
odlingen
som
en
konkret,
praktisk
aktivitet
och
en
gemensam
angelägenhet
som
utgångspunkt
för
samarbete.
Avslutningsvis
mynnar
uppsatsen
ut
i
ett
antal
frågeställningar
som
utgör
potentiella
grunder
för
vidare
studier.
Sådana
studier
kan
exempelvis
syfta
till
att
belägga
kausaliteter
i
mötandeprocesser
härledda
från
registrerade
effekter,
eller
att
identifiera
och
organisera
specifika
och
separata
mötesplatstyper.

Different
kinds
of
encounters
between
individuals,
groups
and
ideas
are
integral
parts
of
city
life,
and
vital
to
a
socialy
sustainable
urban
development
with
respect
to
the
renegotiation
of
confining
prejudice,
and
the
creation
and
maintenance
of
urbanity,
social
capital,
community
and
collaborative
capacity.
However,
a
planning
discourse
that
does
not
acknowledge
the
complexity
in
these
encounters,
and
the
differences
in
preconditions
and
possible
outcomes,
is
potentially
ineffective
or
even
counterproductive.
This
master’s
thesis
in
landscape
planning
and
sustainable
urban
development
aims
at
initating
and
developing
a
qualitative
and
nuanced
discussion
on
urban
encounters
and
meeting-­‐places.
It
is
primarily
based
on
an
explorative,
transdisciplinary
and
extensive
litteraty
review
on
the
theme,
with
contributions
ranging
from
a
variety
of
academic
disciplines
such
as
social
psychology,
human
and
cultural
geography,
architectural
theory
and
political
science.
The
discussion
is
structured
in
three
parts,
based
on
separate
dimensions
of
analysis:
relations,
space
and
time.
Through
these
perspectives,
we
identify
different
aspects
of
encounters,
and
qualities
of
meeting-­‐places.
Finally,
these
aspects
are
synthesized
in
a
model
wihch
regards
the
process
of
encountering
as
a
socio-­‐
tempo-­‐material
complex.
The
synthesized
aspects
are
organized
in
three
new
categories:
the
preconditions
of
encounters,
the
nuances
of
encounters,
and
the
possible
effects
of
encounters.
As
a
way
of
illustrating
and
testing
these
ideas,
the
thesis
also
deals
with
a
specific
case:
community
gardening
in
the
urban
disctrict
of
Rosengård
in
Malmö,
southern
Sweden.
The
case
is
considered
heterogeneous
but
paradigmatic
with
regard
to
planning
practice
and
the
sustainable
urban
development
discourse.
The
study
is
based
on
participatory
observations
and
interviews
with
community
gardeners
as
well
as
officials.
The
case
study
reveals
interesting
differences
between
the
observed
community
gardens,
such
as
variations
in
the
degree
of
interaction,
and
different
levels
of
self-­‐organization,
which
might
have
different
social
effects.
This
illustrates
that
a
nuanced,
typological
discussion
on
the
subject
is
imperative.
The
study
also
shines
a
light
on
some
common
properties
of
community
gardens
as
meeting-­‐places,
such
as
the
creation
of
common
identity,
the
community
gardeners’
abilty
to
affect
the
urban
landscape
and
the
urban
community
garden
as
a
common
venture
and
a
basis
for
co-­‐
operation.