Home About Browse Search
Svenska


Olsson, Felicia, 2012. Tame animals in the wilderness : livestock grazing around summer farms in Jämtland, boreal Sweden 1800-2011. Second cycle, A2E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

The forest and mire landscape surrounding the north Swedish villages have been of fundamental importance through time for the farmers. In the Scandinavian summer farm system the forest and mire pasture was used to its full potential. The system consisted of smaller summer farms some kilometres from the main farm in the village, and were the livestock grazed in the forest around the summer farm. The livestock affect their environment, and grazed forests generally contain a higher biodiversity than an ungrazed forest. The overall aim of this thesis is to understand the impact of livestock grazing on a northern forest ecosystem over a long time period. The studied system is the parish of Klövsjö, in the south-western part of the county of Jämtland, Sweden, and the studied period comprises the period year 1800 - 2011.

To determine the pasture area for the parish of Klövsjö, old cadastral acts and their protocols have been studied, and the area of the villages´ grazing lands and forests have been calculated. Some numbers and statistics from previous studies have been used to calculate livestock numbers, together with National Statistics. To estimate the stocking density the livestock numbers were converted to grazing equivalents, based on the animals energy demand. This facilitates comparisons over time without having to consider changes in livestock species and sizes.

My result show that the livestock numbers and stocking density (livestock numbers on a specific area) has fluctuated through time in Klövsjö parish. The peak for highest livestock numbers and highest stocking density occured at different times. The highest livestock numbers were given when goats and sheep were at their peak and cows still increased, but the stocking density was at its maximum when cow numbers were at their peak, since they were the most energy demanding. At the peak of grazing equivalents there was a bit more than 0.05 grazing equivalents per hectare in Klövsjö parish. In contrast, the grazing pressure in Klövsjö village in 2011 would be 0.007 grazing equivalents per hectare if the same area is used as in the 19th century.

Several studies show that modern forestry has led to evenaged, homogenous forests and a loss of important structures, such as old trees. However, when comparing structures such as multilayered forest and old trees in the studied area, there are no significant differences between 1925 and 2011. One reason could be that the Klövsjö forests in 1925 was highly affected by human impact such as burnings, firewood collections and grazing and therefore the stands were not older. It is also likely that they already were affected by the forest industry in form of early logging.

Generally, biodiversity in grazed forests is higher than compared to ungrazed forest. One reason for this is the variation and heterogenity in structure within the grazed forest, created by the different species of grazing animals. Examples are the gradients in grazing intensity from the more open summer farm towards the denser forests and the openings, shrubs and full grown trees.

The number of summer farms has decreased. If the summer farms disappear both cultural and biological values will disappear with them. A lot of challanges faces the modern summer farms, but my opinion is that it would be worth it for society to try to preserve the lasting summer farms.

,

Landskapet med skog och myrar som omger de svenska byarna i södra norrland har för jordbrukarna varit av avgörande betydelse. I de skandinaviska fäbodsystemen har skogen och dess myrar med bete utnyttjats till sin fulla potential. Systemet bestod av fäbodar några kilometer från den större gården i byn, och boskapen betade i skogen runt fäboden. Djuren påverkar sin omgivning och betade skogar innehåller i allmänhet en högre biologisk mångfald än en obetad skog.

Det övergripande syftet med detta examensarbete är att förstå hur betande tamdjur kan påverka ett nordligt skogsekosystem under en längre tidsperiod. Det studerade systemet är Klövsjö socken, i sydvästra delen av Jämtlands län i Sverige och den studerade perioden omfattar år 1800 - 2011.

För att bestämma arealen betesmark för Klövsjö socken, har gamla fastighetsbeteckning handlingar och deras protokoll studerats, och området för byarnas betesmarker och skogar har beräknats. Siffror och statistik från tidigare studier har använts för att beräkna antalet boskap, tillsammans med nationella statistik. För att uppskatta djurtätheten har antalet boskap omvandlats till betesekvivalenter, baserat på djurens energibehov. Detta underlättar jämförelser över tiden utan att behöva ta hänsyn förändringar i djurarter och storlekar.

Mitt resultat visar att antal djur och djurtäthet (antal djur på ett visst område) har varierat genom tiden i Klövsjö socken. Toppen för högsta antal djur och högsta djurtäthet inträffade vid olika tidpunkter. Det högsta antalet djur var då getter och får var på sin topp och kor fortfarande ökade, men djurtätheten var som störst när antalet kor var på sin topp, eftersom de var mest energikrävande. På toppen av betesekvivalenter fanns det lite mer än 0,05 betesekvivalenter per hektar i Klövsjö socken. Idag skulle betestryck i Klövsjö by i 2011 vara 0,007 betande ekvivalenter per hektar om samma areal används som i på 1800-talet.

Flera studier visar att det moderna skogsbruket har lett till likåldriga, homogena skogar med en förlust av viktiga strukturer, som till exempel gamla träd. Men när man jämför strukturer såsom flerskiktade skogar och gamla träd inom det studerade området finns inga signifikanta skillnader mellan 1925 och 2011. En anledning kan vara att skogarna i Klövsjö år 1925 redan var mycket påverkade av mänskliga aktiviter som bränning, vedsamlande och bete och därför var skogen inte äldre. Det är också troligt att de redan hade påverkats av skogsindustrin i form av avverkningar.

Generellt har betade skogar en högre biologisk mångfald än obetade skogar. En orsak till detta är variation i strukturen inom betade skogar som skapas av olika arter av betande djur. Ett exempel är gradienterna i betesintensitet från den mer öppna fäboden mot de tätare skogarna.

Antalet fäbodar har minskat de senaste hundra åren. Om fäbodarna försvinner, så försvinner både kulturella och biologiska värden med dem. Moderna fäbodar står inför en hel del utmaningar, men min åsikt är att det skulle vara värt det för samhället att försöka bevara de aktiva fäbodar som finns kvar idag.

Längre svensk populärsammanfattning finns längst bak.

Main title:Tame animals in the wilderness
Subtitle:livestock grazing around summer farms in Jämtland, boreal Sweden 1800-2011
Authors:Olsson, Felicia
Supervisor:Östlund, Lars
Examiner:Jäderlund, Anders
Series:Examensarbeten (SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel)
Volume/Sequential designation:2012:12
Year of Publication:2012
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:SY001 Forest Science - Master's Programme 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:Forest grazing, forest history, summer farms, stocking density, skogsbete, skogshistoria, fäbodar, betestryck
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1131
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1131
Subjects:History
Forestry - General aspects
Animal husbandry
Language:English
Deposited On:15 May 2012 11:09
Metadata Last Modified:15 May 2012 11:09

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits