Home About Browse Search
Svenska


Frid, Kerstin, 2011. Kan hamlingen fortleva som tradition? : en studie över hamlingens historia och framtid i Bråbygden med omnejd. Second cycle, A1E. Umeå: SLU, Dept. of Forest Ecology and Management

[img]
Preview
PDF
2MB

Abstract

Hamling och andra former av lövtäkt för utfodring av tamboskap, var tidigare mycket vanligt men har minskat betydligt fram till våra dagar. Arter, som under åtminstone ett par tusen år anpassat sig till ett liv i, eller i anslutning till de hamlade träden, hotas idag av utrotning. För att kunna säkerställa fortlevnaden för dessa arter samt för de hamlade träden och hamlingen som tradition, krävs kunskap, dels om hamlingsförfarandet i äldre tider, dels om förekomsten av hamlade träd i dagens landskap.
Genom att samla in och datera grenprover, kartlade jag i detta arbete senaste hamlingstidpunkt i Bråbygden, i Oskarshamns kommun. För att bedöma hamlingens utförande och potentialen för ytterligare hamling i området, studerade jag också förekomsten av döda träd med hamlingsspår, grova (brösthöjdsdiameter över 30 cm) askar, lindar och lönnar utan hamlingsspår, samt tillgången på tänkbara nya hamlingsträd. En enkät ställd till markägarna i området samt en omfattande litteraturstudie över hamlingens praktik och historia i Sverige ingick
också i studien.
På de 72 fastigheter som besöktes, tog jag prover från 406 träd. Knappt hälften, 46 procent, av de studerade träden hade hamlats för mindre än 5 år sedan, vilket visar att det i Bråbygden finns förutsättningar att upprätthålla en hamlingstradition med intervall inom de historiskt förekommande intervallen på 2 till 10 år. Jag fann inget klart samband mellan grenarnas diameter och ålder. Detta visar att man inte ska ”stirra sig blind” på de historiska hamlingsintervallen, utan även ta hänsyn till växtplats och andra faktorer som kan påverka grentillväxten, när man bestämmer tidpunkt för nästa hamlingsingrepp.
Löv var i äldre tider inte ett nödfoder, utan åtminstone för får och getter ett alldagligt foder, som insamlades i stor mängd och på olika sätt i hela vårt land. Lövtäkten minskade kraftigt från slutet av 1800-talet i samband med jordbrukets rationalisering och lövet gick från att år 1830 värderas som prima hö till att sextio år senare jämställas med dålig halm. I dag sker hamling enligt enkätsvaren först och främst för att bevara natur- och kulturvärden och
minskade bidrag kan leda till att man drar ner på eller helt upphör med arbetet.
I detta arbete diskuterar jag framtida hamlingsinsatser både ur ett växtfysiologiskt och ett
historiskt perspektiv och ger även konkreta råd för hamlingens utförande.

,

Pollarding and other forms for gathering of leaves, twigs and branches for foddering of live¬stock, was formerly common practice but has declined considerably until our time. Species adapted to a life in, or adjacent to, pollarded trees, is therefore largely threatened with
extinction. To ensure the survival of pollarded trees with their threatened species, as well as the tradition of pollarding itself, we need to gain knowledge about pollarding in older times, but also about the occurrence of pollarded trees in today’s landscape.
I used branch samples to identify the last pollarding event in Bråbygden, south-eastern
Sweden. To evaluate earlier use of pollarding and the potential for new pollarding, I also
studied the presence of dead trees with traces of pollarding, the occurrence of large (diameter at breast height exceeding 30 cm) ashes, limes and maples without traces of pollarding and potential new pollarding trees. A questionnaire about their pollarding activities was sent to landowners in the area. This work also contained an extensive literature study of pollarding in Sweden in general.
72 properties were visited and samples were taken from 406 trees. Nearly half, 46 percent, of the studied trees were pollarded less than five years ago, which is well within historically known pollarding intervals of 2 to 10 years. I didn’t find any clear relationship between age and diameter of the branches. This shows that you should not only look at historical
pollarding intervals when deciding time for the next event, but rather also take into account site productivity and other factors that influence the growth of the branches.
In former times leaf fodder was not only used in shortage of other fodder but rather used on an everyday basis, at least for sheep and goats. It was gathered in huge quantities in all parts of Sweden. During the structural rationalization of Swedish agriculture in the late 1800 hundreds, the use of leaf fodder fell sharply. In 1830 it was valued as prime hay and sixty years later as poor straw. According to the questionnaire most landowners that practice pollarding today, do it only to preserve natural and cultural values and there is a risk that decreased
allowances could lower their ambitions.
In this work I also discuss future pollarding both from a plant physiological and a historical perspective and I also provide concrete advice for the execution of pollarding.

Main title:Kan hamlingen fortleva som tradition?
Subtitle:en studie över hamlingens historia och framtid i Bråbygden med omnejd
Authors:Frid, Kerstin
Supervisor:Schimmel, Johnny
Examiner:Östlund, Lars
Series:Examensarbeten (SLU, Institutionen för skogens ekologi och skötsel)
Volume/Sequential designation:2011:16
Year of Publication:2011
Level and depth descriptor:Second cycle, A1E
Student's programme affiliation:SMJMP Master of Science in Forestry - Open Entrance 300 HEC
Department:(S) > Dept. of Forest Ecology and Management
Keywords:hamling, lövtäkt, ask, Fraxinus excelsior, lind, Tilia sp., skogslönn, Acer platanoides
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1132
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-1132
Subjects:Forestry - General aspects
Forestry production
Language:Swedish
Deposited On:15 May 2012 11:12
Metadata Last Modified:15 May 2012 11:12

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits