Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ett stort antal kor slås idag ut innan de hunnit uppnå sin fulla mjölkproduktionspotential. En svensk ko t.ex. lever i medeltal 2,44 laktationer eller ca fem år. Detta är både ett djurvälfärdsproblem och något som kan medföra ekonomiska konsekvenser för lantbrukaren. Syftet med den här litteraturstudien var att sammanställa faktorer som har visat sig påverka utslagning av mjölkkor.
De främsta orsakerna till ofrivillig utslagning var nedsatt fruktsamhet (17-36,7 %), juversjukdomar (14-30 %) samt ben- och klövlidanden (3,8-16,7 %). Frivillig utslagning skedde i de flesta studier enbart på grund av nedsatt mjölkproduktion (2,5-24,7 %), men även hög ålder (10 %) och dålig tillväxt (2,2 %) angavs som orsak i två av studierna.
Högproducerande kor löpte lägre risk att bli utslagna än lågproducerande men i en lågproducerande besättning var den totala risken för utslagning 36 % lägre. Risken att bli utslagen p.g.a. låg fertilitet minskade med ökande avkastningsnivå i besättningen medan utslagning p.g.a. ben- och klövlidande var högre i högproducerande besättningar. Hälta var ingen stor utslagningsorsak i studier från 70- och 80-talet, men var den tredje främsta orsaken i de nyare studierna. Svenska kor utslagna för ”hög ålder” 2010 blev i medeltal 8,7 år. Kor med mastit löpte enligt en artikel åttio procent högre risk att bli utslagen än en frisk ko. I en viss period av en laktation var risken för utslagning dock lägre för en ko som behandlats för mastit i den perioden än för en frisk ko. Dräktiga kor löpte lägre risk att bli utslagna än kor som inte var dräktiga, detta gällde även om de blivit behandlade för mastit. Kvigkalvar som vuxit upp i trängsel på spaltgolv löpte högre risk än de som vuxit upp på ströbädd med mer utrymme. Ålder vid första kalvning påverkade risk för utslagning och högst risk löpte de som kalvade in mellan ungefär 28 och 31 månaders ålder.
Ett problem med att jämföra och dra slutsatser från studierna var att de ej definierat kriterier för utslagskoderna samt svårigheten med att kategorisera och objektivt bedöma biologiska faktorer. Intervjuer med lantbrukare om deras resonemang kring utslagning kunde vara ett komplement till utslagskoder. I framtida forskning vore det intressant att titta vidare på hur marknadsfaktorer, lantbrukarens inställning samt skillnader i produktionssystem och hantering påverkar risken för utslagning.