Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Sheep have played a very important part in rural history. In Sweden there were many kinds of
small native breeds, kept for their meat and fleece. Women cared for the flock that often had
very little to feed on during the cold and sometimes harsh winter months. This meant that
these sheep over time acquired special phenotypic properties depending on the environment
they lived in, and easily fed compared to modern breeds kept for meat. Most of these sheep
have since become extinct. Since the rediscovery of the 9 breeds we have today, a lot of work
has been done to preserve the biological diversity of them. It is a certainty that sheep are
inbred within each breed, since there were very few individuals to start off with. It is however
not known how closely related the breeds are. Each breed has been named by the area it has
been rediscovered in and, if more than one group of individuals has been found, their
phenotypic similarities have decided which breed they belong to.

The aim of this study was to determine kinship by genetic variability between the breeds
using 18 microsatellites as genetic markers. Blood samples were collected from at least 2
different flocks and at least 15 individuals of each breed (with the exception of Fjällnäs and
Gestrike sheep). Individuals closely related to founder parents were preferably chosen, as well
as individuals from different families.

The results of this study showed a rather surprising genetic diversity between each breed,
involving at least one unique allele in all breeds. Though the sample range is questionable
with it being small and many individuals being closely related, there is also a variability of
alleles within each breed therefore acknowledging that all these breeds should if possible be
kept from interbreeding.

Får har haft en mycket stor roll i agrarhistoria. I Sverige har det en gång funnits många små
lantraser som hölls för kött och ull. Kvinnan i hushållet ansvarade för fåren utöver sina många
övriga sysslor. Fåren hade ofta dålig tillgång på föda under de bistra vintermånaderna. Det här
innebar att djuren under tidens gång utvecklade särskilda fenotypiska egenskaper beroende på
den omgivning de levde i. De var även mycket lättfödda jämfört med dagens köttraser. Idag är
de flesta av dessa raser utrotade, men sedan återupptäckten av de 9 raser vi idag kallar
allmogefår har det lagts ner väldigt mycket tid och energi på att bevara den biologiska
mångfalden hos dem. Det man vet är att inavelsgraden är mycket hög, eftersom
avelsmaterialet är så litet. Hur nära besläktade raserna är vet man däremot inte. Varje ras har
namngivits efter det område de återupptäckts i. I de fall det finns flera grupper av djur har
deras fenotypiska likheter klassificerat dem som samma eller olika raser.

Studiens syfte var att kartlägga släktskapet mellan raserna genom att använda 18 olika
mikrosatelliter som genetiska markörer. Blodprover samlades från minst 2 olika flockar och
åtminstone 15 olika individer av varje ras (undantaget Fjällnäsfåren och Gestrikefåren).
Individer nära besläktade med founderdjur valdes, liksom individer från olika föräldradjur.

Resultaten visade på en förvånande genetisk diversitet mellan varje ras, där minst en allel är
unik för var ras. Trots att urvalet av proverna kan ifrågasättas, få antal prover och många
individer är nära besläktade, finns en klar variation av alleler inom varje ras. Dessa resultat
pekar på att varje ras bör om så är möjligt hållas som en egen och därmed inte korsas med
övriga.