Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Ledinflammation är ett vanligt problem som orsakar smärta och nedsatt användbarhet hos häst. Intraartikulär behandling med glukokortikoider anses vara ett effektivt sätt att komma tillrätta med smärtan och inflammationen. Vid behandling av ledinflammation är det även önskvärt att främja ledbroskets funktion och det råder delade meningar kring vad glukokortikoider har för effekt på ledbrosk. Det finns tre föreningar (betametasonacetat/ betametasondinatriumfosfat, triamcinolonacetonid och metylprednisolonacetat) som är vanliga vid intraartikulär behandling av ledinflammation med glukokortikoider hos häst i Sverige. Litteraturstudiens syfte var att utvärdera huruvida det finns skadliga effekter på ledbrosk av dessa glukokortikoider i rekommenderade doser och i sådana fall om effekterna skiljer sig åt mellan föreningarna.

Betametasonacetat/betametasondinatriumfosfat har ej visats påverka brosket negativt om det administreras i inflammerad led, även om de använda doserna överstiger de rekommenderade något. Däremot har det visats både in vitro och in vivo att broskmetabolismen förändras om normalt brosk behandlas med betametasonacetat/betametasondinatriumfosfat.
Triamcinolonacetonid i rekommenderade doser har också visats påverka broskmetabolismen vid administrering i normal led. Även vid inflammation har påverkan på broskmetabolismen noterats in vivo, dock reversibelt. Förändringar i extracellulärt matrix har ej påvisats men däremot en förbättring av kondrocytmorfologin.
Negativa effekter av metylprednisolonacetat på brosk har ej visats om läkemedlet ges i samband med inflammation och i doser under 20-30 mg/led (vilket är en lägre dos än rekommenderat). Vid högre doser (inom rekommenderat intervall) är det visat att broskmetabolismen och morfologin hos brosket förändras, oavsett om metylprednisolonacetat administreras i samband med inflammation eller i normala leder.

Litteraturen indikerar att betametasonacetat/betametasondinatriumfosfat och triamcinolon- acetonid inte har negativa effekter på brosk då de används intraartikulärt för att behandla ledinflammation, förutsatt att rekommenderad dos inte överskrids. Metylprednisolonacetat har däremot visats påverka brosk negativt i rekommenderade doser. I doser under 20-30 mg/led som administreras i samband med inflammation, tycks inte heller metylprednisolonacetat påverka brosk negativt. Det vetenskapliga underlaget är dock bristfälligt och fler studier behövs.