Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med denna studie är att se vad som har hänt i den svenska kyrkogårdens historia och vad som har förändrats på Östra kyrkogården och kvarter 4H sedan 1921 då det var invigning av den arkitekt Sigurd Lewerentz ritade Östra kyrkogården i Malmö. Och om kvarter 4H kan bli ett bättre kvarter om hänsyn tas till ett tillgängligare markmaterial. Med hjälp av arkivstudier har jag kunnat läsa om det har funnits annat markmaterial på platsen och när kalkstenen blev lagt på plats, samt varför det har skett en förändring.
Det stora problemet på kvarter 4H är gångarna. Det krävs tillstånd från länsstyrelsen för att få ändra i kyrkogårdsmiljö. Det finns två lagar som man skall ta hänsyn till när det gäller förändring i en kyrkogårdsmiljö, nämligen kulturminneslagen och plan- och bygglagen. Dessa lagar arbetar mot varandra då kulturminneslagen skyddar kulturmiljöer, medan plan- och bygglagen främjar tillgängligheten. När det skall göras en förändring på en kyrkogård måste beslut fattas och bedömningar göras från fall till fall. I detta arbete tittar jag på hur det har sett ut på kvarter 4H under de år som har gått och vilket markmaterial som har använts samt vilket markmateriel som kan göra gångarna mer tillgängliga.
Östra kyrkogården i Malmö, Limhamns kyrkogård i Malmö och Norra Begravningsplatsen i Stockholm är stadskyrkogårdar, och är exempel på vad som händer på en kyrkogård som ligger inne i en stad och som följer människans och stadens utveckling. Jag har i mitt arbete valt att använda mig av kvarter 18, 19 och 20 på Limhamns kyrkogård som referens för att se vad som har skett på denna plats, samt för att studera under vilken tidsperiod förändringarna har skett. Jag har även valt att titta på kvarter 20b på Norra Kyrkogården i Stockholm under samma tidsperiod för att se om det är liknande förändringar där. Att det blev just Limhamns kyrkogård var för att jag sökte en kyrkogård eller ett kvarter som skulle vara uppförda vid ungefär samma år som kvarter 4H på Östra kyrkogården. När det gäller kvarter 20b på Norra begravningsplatsen i Stockholm var jag ute efter ytterligare en plats som det skulle ha skett en förändring.
Vid val av nytt markmaterial ska det passa in i kyrkogårdsmiljön. Att använda sig av gräs som Norra kyrkogården i Stockholm har gjort är inte en god idé med tanke på tillgängligheten för personer med handikapp. Grus är ett markmaterial som har använts på Limhamns kyrkogård i Malmö sedan den anlades 1897. Ur en historisk syn och tillgänglighets aspekt är grus ett bra exempel på markmaterial att använda sig av vid en nyanläggning på kvarter 4H på Östra kyrkogården.