Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Tall (Pinus sylvestris L.) är ett av Sveriges viktigaste trädslag. Med ökad efterfrågan på vedråvara samt ökade krav på naturavsättningar är det viktigt att öka produktionen i skogen. Röjning och tidig gödsling ger ökad volymproduktion men kan ge icke önskvärd påverkan på vedegenskaper som ökad mikrofibrillvinkel (MFV). MFV är vinkeln mellan mikrofibrillerna i cellväggens S2-lager och cellens längdaxel och påverkas av ståndort samt konkurrensen om ljus och näringsämnen. Höga MFV resulterar i sämre kvalitet på papper och sågade trävaror. Målet med denna studie var att undersöka huruvida fyra behandlingar; behandling 1, obehandlad kontroll, ingen röjning, ingen gödsling; behandling 2, röjning till 3000 stammar ha-1, ingen gödsling; behandling 3, ingen röjning, gödslat sedan 1997 med 100 kg N ha-1 årligen; behandling 4, röjning till 3000 stammar ha-1 och gödslat en gång 1997 med 100 kg N ha-1 påverkade MFV hos 17-åriga tallar. Detta uppfylldes genom att mäta sprickorna inducerade i vedcellernas S2-lager genom upprepad uppfuktning samt torkning av frilagda vedceller. Resultatet visade att tre år efter behandling gav röjning och årlig gödsling en ökad MFV jämfört med obehandlad kontroll, med den största ökningen för årlig gödsling. Sex år efter första behandlingarna gav samtliga behandlingar en ökad MFV jämfört med obehandlad kontroll och ökningarna var större än tre år tidigare. Röjning, årlig gödsling samt röjning/gödsling påverkade generellt den förväntat gradvisa nedgången från märg till bark på så sätt att MFV ökade med ökande kambial ålder. Variationen i MFV kunde i denna studie inte helt förklaras av kambial ålder, diameter i brösthöjd, trädhöjd, krongräns, antal grannar inom en meter, avstånd till märg eller årsringsbredd. Resultaten visar att man genom olika behandlingar kan påverka MFV i tallens ungdomsved och därmed pekar resultatet också på att det finns möjligheter att utveckla skogsskötselsystem med vilka man kan producera ved av önskad kvalitet.

Scots pine (Pinus sylvestris L.) is one of Sweden's most important tree species. With the increase in demand for wood raw materials as well as for nature reserves an increased production is desired. Pre-commercial thinning (PCT) and early fertilization increases volume production but can also negatively affect wood properties such as microfibril angle (MFA). MFA is the angle between the microfibrils in the S2 cell wall layer and the cell's long axis and can be influenced by site and competition for light and nutrients. High MFA results in lower quality paper and sawn timber products. The objective of this study was to investigate whether the four treatments; treatment 1, control, no PCT, no fertilizer; treatment 2, PCT to 3000 stems ha-1, no fertilizer; treatment 3, no PCT, fertilizer applied since 1997 with 100 kg N ha-1 annually; treatment 4, PCT to 3000 stems ha-1 and fertilized once in 1997 with 100 kg N ha-1 affect MFA of 17-year-old pines. This was achieved by measuring cracks in cell wall of the S2 layer induced by repeated moistening and drying of the macerated wood cells. The results showed that three years after the treatments, PCT and annual fertilization resulted in an increased MFV when compared to the untreated control; with the largest increase with annual fertilization. Six years after the treatments were started all treatments increased MFV when compared to untreated control and the increases were generally greater than three years earlier. PCT, annual fertilization and a combination of both PCT and fertilization affected the expected decline in MFA from pith to bark in such way that the MFA increased with increasing cambial age. The variation in MFA could in this study not be explained by diameter at breast height, tree height, green crown height, number of trees within one meter, distance to pith or width of tree ring. The results imply that it is possible to affect the MFA by different silvicultural management strategies and thereby produce wood with desired quality.